Medvetandestörningar: vad är deras orsaker och hur klassificeras de? (Kvalitativ/kvantitativ)

Vad är medvetandestörningar och vad orsakar dem?

Psykologiska funktioner äger rum i medvetandet. De hjälper oss att vara medvetna om oss själva, vår omgivning och våra relationer till varandra. Vakenhet är ett tillstånd i centrala nervsystemet där vi kan reagera på inre och yttre stimuli.

De viktigaste egenskaperna hos medvetandet inkluderar:

• vakenhet (vaksamhet)
• klarhet (luciditet)
• räckvidd (kapacitet)
• självidentifiering (idiognosi)
• självmedvetenhet och utvärdering av sig själv i jämförelse med andra människor (heteroidentifiering)

Sömn är t.ex. också en fysiologisk störning av medvetandet.

Om medvetandet och dess kapacitet är nedsatt på något sätt talar vi om en medvetandestörning. Dessa delas vidare in i kvalitativa eller kvantitativa.

Kvalitativ är en störning av klarhet och kvantitativ är en störning av vaksamhet. I övrigt delas de in i kortvariga eller långvariga.

Kvalitativa medvetandestörningar

Uppstår när klarheten störs men vaksamheten bibehålls. Enkelt uttryckt störs klarheten i medvetandet med oförändrad vaksamhet i det centrala nervsystemet.

Mentala funktioner störs och förmågan att uppfatta omvärlden går förlorad. Störningar av orientering, uppmärksamhet, minne och beteende uppstår. Det kan vidare delas in i amenation, delirium och obtubation.

Tips: Mer information om delirium finns i en separat artikel.

Amenation är en förvirring där perceptionen är störd. Hallucinationer och illusioner förekommer. Desorientering i person, plats och till och med tid.

Tillståndet kan vara kort- eller långvarigt. Efter att det avtagit inträder minnesförlust.

De främsta orsakerna är t.ex. hypoglykemi vid diabetes eller aterosklerotisk hjärnsjukdom och otillräcklig blodtillförsel.

Delirium är en organisk psykisk störning som uppstår till följd av en störning i hjärnans funktion. Den utvecklas under en kort tidsperiod, inom några dagar.

Det förekommer störningar av minnet, särskilt korttidsminnet, uppmärksamheten och uppfattningsförmågan. Det förekommer också hallucinationer, vanföreställningar och desorientering samt beteendestörningar.

Typiska symtom är skakningar i kroppen, talstörningar som dysartri, takykardi, högt blodtryck, svettningar och urin- och avföringsinkontinens är vanliga.

Obtundation, som också kallas dystert tillstånd, uppträder plötsligt och avtar under samma korta tidsperiod.

Den vanligaste orsaken är epilepsi, ett tillstånd efter ett epileptiskt anfall. Det förekommer också efter skallskador, värmeslag. Det förekommer också under fasta. Ett bra exempel är patologisk berusning eller patologisk affekt.

Orsaker till kvalitativ medvetandestörning

En typisk orsak kan vara förgiftning av droger. Detta kan vara oavsiktligt eller avsiktligt. Oavsiktlig uppstår ofta som ett resultat av att man glömmer att ta vissa droger.

I större doser kan det orsaka medvetandestörning. Exempel är användning av psykofarmaka eller till och med hjärt- och blodtrycksmediciner. Vid lågt blodtryck kan kollaps inträffa.

Medveten berusning med droger åtföljs ofta av alkoholkonsumtion. Det viktiga i detta fall är att veta vilka droger personen har tagit, när och i vilken mängd, och även kombinationen med alkohol.

Problem med medvetandet upplevs också av berusade personer som har konsumerat stora mängder alkohol, droger eller har haft ett kemiskt eller giftigt ämne i sitt system.

Alkoholism orsakar skador på hjärnan, levern och hjärtat.

Det gör också användningen av andra beroendeframkallande ämnen. Även beroendeformen av inandade flyktiga ämnen orsakar skador på lever- och hjärnceller.

Förutom kvalitativa medvetandestörningar förekommer ofta kvantitativa störningar, särskilt när mängden av det intagna ämnet (drog, alkohol, medicin) var högre och särskilt på kort tid.

Det är viktigt att övervaka andningen. Vissa ämnen trycker ner andningscentrum. Kräkningar är en vanlig följd av förgiftning. I kombination med medvetslöshet är aspiration av kräkningar den största komplikationen.

Komplicerad pneumonit förekommer efter aspiration av kräkningar. Men den allvarligaste komplikationen vid aspiration av kräkningar är luftvägsobstruktion, vilket leder till kvävning och död.

Metabola sjukdomar och hypoxi orsakar också kvalitativa störningar. Vilket egentligen är en minskad syrehalt i kroppens vävnader. Hjärnan och sedan hjärtmuskeln är mest känsliga för det.

Ett annat exempel på denna typ av medvetandestörning är fokal hjärnskada, som också kan orsakas av trauma eller ischemi.

Kvantitativ medvetandestörning

Orsakas av en störning i vakenhetsgraden. Kroppen kan inte reagera på yttre eller inre stimuli.

Den delas vidare in i:

• somnolens
• sopor
• koma

Somnolens är ett tillstånd där en person sover men vaknar när den tilltalas. Sopor är en medvetandestörning där personen vaknar först vid ett smärtsamt stimuli. Koma är medvetslöshet. Personen reagerar inte på yttre eller inre stimuli.

En kortvarig medvetandestörning uppstår t.ex. till följd av en anfallssjukdom som den tidigare nämnda epilepsin. Medvetslöshet förekommer under epileptiska anfall.

Den kan kvarstå en kort tid efter ett epileptiskt anfall, men också mellan flera anfall. Det är ett allvarligt tillstånd om medvetslösheten kvarstår under en längre tid, mer än 5 minuter.

En annan typ är t.ex. kortvarig medvetslöshet på grund av synkope, kollaps. Det är en övergående brist på blodflöde eller minskad blodtillförsel till hjärnan.

En separat grupp är medvetslöshet vid ämnesomsättningssjukdomar som diabetes. Till följd av lågt blodsocker (hypoglykemi) fungerar inte hjärncellerna och medvetslöshet uppstår.

De första symtomen på hypoglykemi är en kvalitativ störning, främst förvirring och desorientering. Om den kvarstår fördjupas den till en kvantitativ störning.

När hjärnvävnaden skadas störs också medvetandet. I vilken utsträckning störningen uppstår beror på lokalisering, omfattning och associerad svullnad i hjärnan.

Skadan kan uppstå till följd av ett trauma. Det kan t.ex. vara en kontusion (blåmärke) av vävnaden. Men det värsta fallet är en penetrerande (genomträngande) skada (pistolskott, knivhugg).

En hjärnskakning är en huvudskada där det inte finns någon direkt vävnadsskada, utan endast en försämring av det centrala nervsystemets funktion. Diffusa axonala skador är en separat grupp.

Hjärntumörer är allvarliga, även om det rör sig om en godartad tumör. På grund av hjärnans placering i skallen har de en destruktiv effekt på den omgivande vävnaden genom att komprimera den och därmed öka det intrakraniella trycket.

Ökningen av det intrakraniella trycket uppträder också vid hydrocefalus. Cerebrospinalvätska ansamlas i skallen och dräneras inte som den normalt skulle ha gjort.

Inflammationer i hjärnan och dess slemhinnor, som encefalit eller meningit, är också farliga. Till följd av inflammation försämras hjärnans funktioner.

Stroke är en distinkt grupp av orsaker till medvetandestörningar. Den ischemiska formen uppstår till följd av att hjärnvävnaden inte koagulerar. Vid en hemorragisk stroke är risken högre just på grund av förtrycket av hjärnvävnaden.

Vid cerebrovaskulära olyckor är lokalisering och omfattning avgörande. Tiden från insjuknandet till upptäckt och insättande av lämplig behandling är mycket viktig.

På samma sätt orsakas kvantitativa medvetandestörningar av toxiska orsaker, som kan vara alkohol, droger, kemikalier eller inandning av förbrännings- eller jäsningsprodukter.

Detta gäller förgiftning av gaser som kolmonoxid och koldioxid. Den förstnämnda bildas vid förbränning och förbränning, som i bilar. Ett annat exempel är den gaseldade genomströmningsvärmaren.

Den andra är en jäsningsprodukt. Ett exempel är jäsning av druvor i vinkällare eller annan frukt för vidare bearbetning.

Fysiska orsaker kan vara överhettning av organismen, men också resultatet av elektrisk chock. Farligt är att bli träffad av blixten.

Medvetandestörningar hos barn är kända för vissa mödrar, särskilt i förskoleåldern. Febrila kramper på grund av feber är en orsak till medvetslöshet.

Hormonella och endokrina sjukdomar är en annan grupp, diabetes insipidus är ett exempel. Vid organsjukdomar är detta fallet, till exempel vid leversvikt.

Men det är inte alltid ett sjukdomstillstånd. Kortvarig medvetslöshet kan uppstå när man står länge i en miljö med utandningsluft. Det yttrar sig i form av kollaps.

Preeklampsi och eklampsi, även känt som HELLP-syndromet, uppstår vid graviditet. Det orsakar sammandragning av blodkärlen och ofta medvetslöshet.

Medvetandestörningar förekommer också vid akut infektiös endokardit, som kännetecknas av snabb temperaturstegring, frossa och skakningar. Vid denna sjukdom blir hjärtslemhinnan inflammerad och är mycket farlig.

Även vid hjärtinfarkt kan medvetslöshet förekomma. Hjärtinfarkt är en av hjärtats ischemiska sjukdomar och uppstår när en blodpropp täpper till ett blodkärl.

Vid hypertrofisk kardiomyopati (sjukdom i hjärtmuskeln) kan synkope, som är en plötslig kortvarig medvetslöshet, inträffa. Ibland är flimmer eller andra hjärtrytmstörningar också orsaken till medvetslöshet.

Vid lågt blodtryck förekommer också en kortvarig medvetslöshet, särskilt vid mycket svår hypotoni, som också kan orsakas av chock.

När det gäller infektionssjukdomar är medvetandestörningar oftast relaterade till komplikationer av infektionen i kroppen. Till exempel förekommer huvudvärk och medvetandestörningar också vid toxoplasmos om infektionen påverkar hjärnan och centrala nervsystemet.

Medvetandestörningar och till och med medvetslöshet kan också förekomma vid fästingburen encefalit, en infektionssjukdom av viralt ursprung som drabbar hjärnan och hjärnhinnorna.

Den överförs oftast av en fästing.

Långvariga störningar av medvetandet

Detta inkluderar koma. Det är ett tillstånd där en person inte återfår medvetandet. Han eller hon kommunicerar inte. Det kan finnas tecken på stimulering som grimasering, rörelse av lemmarna, men inget uppvaknande.

Ett vegetativt tillstånd eller till och med ett vaket tillstånd utan respons. Det förekommer enstaka rörelser och reflexmässiga reaktioner på stimuli. Men det finns ingen kommunikation med omgivningen.

Locked-in-syndromet orsakas av en störning i det centrala nervsystemet. Det är inte ett medvetandetillstånd, men individen kan inte röra sig. Endast förmågan att röra ögonen vertikalt eller blinka finns. Det kan förväxlas med medvetslöshet.

Mentala tillstånd

Till denna grupp hör katatoni och abulia. Det förstnämnda yttrar sig i stereotypa rörelser i armar och ben, grimaser, stelhet i kroppen i en ovanlig position och under obestämd tid.

Det senare kännetecknas av brist på stimulans till handling, likgiltighet, oförmåga att agera. Den berörda personen kan vara medveten om detta tillstånd.