Vad behöver du veta om effekterna av kalium? Är förändringar i nivåerna farliga?

Kalium (latin: kalium) är det tredje vanligaste mineralet i människokroppen. Eftersom det bildar positivt laddade K+-joner när det löses upp i vatten, klassificeras det som en elektrolyt.

Elektrolyter har förmågan att leda en elektrisk ström, och våra kroppar använder denna "elektricitet" för att kontrollera olika biologiska processer. Därför kan låga eller höga nivåer av kalium påverka ett stort antal kroppsfunktioner på ett betydande sätt.

Hur påverkar kalium vår kropp?
När bör vi öka vårt intag av kalium?
Finns det några hälsorisker förknippade med kalium?

I vilka processer i vår kropp är kalium en viktig aktör?

Upptäckaren av kalium var Humphry Davy 1807.

1. Signalöverföring mellan nervceller (intercellulär kommunikation)

Nervsystemet överför information mellan hjärnan och resten av kroppen i form av nervimpulser.

Nervimpulser genereras av natriumjoners rörelse in i celler och kaliumjoners rörelse ut ur celler.

Denna förflyttning av joner ändrar spänningen i cellen och aktiverar nervimpulsen. Detta bidrar i sin tur till att reglera andra processer i kroppen.

2. Reglering av muskel- och hjärtaktivitet

Reglering av muskelaktivitet sker också med hjälp av kalium och dess medverkan i genereringen av nervimpulser.

Förändrade kaliumnivåer kan påverka överföringen av signaler i nervsystemet och därmed försvaga muskelsammandragningar.

Kalium är också viktigt för att upprätthålla en regelbunden hjärtrytm. Förändrade nivåer av denna mineral kan i vissa fall leda till oregelbunden hjärtrytm.

3. Reglering av vätskebalans och blodtryck

I vår kropp finns 40 % av vattnet i det som kallas intracellulär vätska. Resten är extracellulärt (utanför cellerna), till exempel i blodet och ryggmärgsvätskan.

Kalium är den viktigaste elektrolyten som påverkar mängden vatten inuti cellerna. Det hjälper till att upprätthålla balansen mellan vattenretention och utsöndring från kroppen, i samarbete med en annan elektrolyt, natrium.

Höga nivåer av natrium kan bidra till ett ökat blodtryck, särskilt hos personer som redan har högt blodtryck. En kost som är rik på kalium kan därför minska blodtrycket genom att hjälpa kroppen att utsöndra överflödigt natrium.

4. Reglerar utsöndringen av kalcium

Kalium kan också hjälpa till att förebygga osteoporos eller njursten. Detta görs genom mekanismen att minska koncentrationen av kalcium i urinen och dess utsöndring från kroppen.

Njursten är ett aggregat av material där kalcium är högt representerat. Att begränsa dess närvaro i urinen är därför en fördel.

En samtidig minskning av kalciumutsöndringen i urinen kan också vara till nytta vid osteoporos, som ofta är förknippad med låga kalciumnivåer i kroppen.

5. Matsmältning och syra-basbalans

Kalium främjar frisättningen av saliv och magsyror, vilket underlättar matsmältningen. Det är också viktigt för absorptionen av proteiner, kolhydrater och upprätthållandet av syra-basbalansen.

Hur mycket kalium behöver vår kropp?

Mer än 90 % av kaliumet absorberas från maten i tunntarmen genom passiv diffusion. Det utsöndras huvudsakligen från kroppen i urinen, med mindre mängder i avföring och svett.

Tills kroppens kaliumreserver är uttömda ökar utsöndringen via njurarna med ökande intag.

Den totala mängden kalium i kroppen hos en vuxen person är cirka 45 mmol/kg kroppsvikt (1 mmol = 39,1 mg kalium).

Den normala kaliumkoncentrationen i blodet ligger mellan 3,6 och 5,0 mmol/l.

Tabellen nedan visar det rekommenderade dagliga intaget av kalium för en frisk person

Cirka 80% av den totala mängden kalium i kroppen lagras i muskelceller. De återstående 20% finns i levern, benvävnad och röda blodkroppar.

Källor från livsmedel

En hälsosam och balanserad kost ger våra kroppar tillräckligt med kalium. Det maximala intaget av kalium från livsmedel hos friska människor är inte fastställt.

De former av kalium som finns i livsmedel är främst kaliumfosfat, kaliumsulfat och kaliumcitrat.

I följande tabell listas utvalda livsmedel som är rika på kalium

Vem löper risk att drabbas av kaliumbrist?

Kaliumbrist, eller hypokalemi, kan leda till ett antal hälsoproblem. Det är dock inte vanligt att en frisk person med goda matvanor lider av denna brist.

Minskade kaliumnivåer i kroppen uppstår främst när kaliumförlusterna ökar.

Detta kan inträffa hos personer som lider av t.ex:

• diarré
• inflammatorisk tarmsjukdom (t.ex. ulcerös kolit, Crohns sjukdom)
• intensiva kräkningar
• överdriven svettning
• brist på magnesium (hypomagnesemi)
• brist på folsyra
• utvalda endokrinologiska sjukdomar, t.ex. hyperaldosteronism
• kronisk njursjukdom
• användning av vissa läkemedel, särskilt laxermedel, glukokortikoider och utvalda typer av diuretika
• alkoholism
• svält och olämplig diet

Kliniska manifestationer av kaliumbrist

Manifestationer av mild hypokalemi:

• Förstoppning, flatulens
• Trötthet, sjukdomskänsla
• Muskelsvaghet, kramper i armar och ben
• illamående

Manifestationer av allvarlig hypokalemi - blodnivå under 2,5 mmol/l:

• Hög produktion av mycket utspädd urin (polyuri)
• Muskelförlamning, förträngd andning
• Hjärtarytmier, hjärtklappning, högt blodtryck (hypertoni)
• Glukosintolerans
• Förvirring

Lindriga former av hypokalemi kan lätt hanteras genom ökad konsumtion av kaliumrika livsmedel.

Allvarlig hypokalemi är dock ett livshotande tillstånd där noggrann övervakning av patienten och kaliumtillskott med lämpliga preparat är nödvändigt. Samtidigt måste orsaken till hypokalemin identifieras och behandlas.

Hypokalemi är en kaliumnivå i blodet som är lägre än 3,5 mmol/l.

Kan det finnas för mycket kalium i kroppen?

Ett kaliumintag som överstiger kroppens behov brukar inte orsaka några problem.

Ett problem kan dock uppstå om njurarna av olika anledningar inte utsöndrar det överflödiga kaliumet. Ett sådant tillstånd kan leda till hyperkalemi (en kaliumnivå i blodet över 5,0 mmol/l).

Lindrig hyperkalemi är vanligtvis symptomfri.

Vid allvarlig hyperkalemi liknar vissa symtom hypokalemi.

Detta är ett livshotande tillstånd som kräver läkarvård.

Kliniska manifestationer av svår hyperkalemi - blodnivå över 7,0 mmol/l:

• Hjärtklappning, hjärtklappning, hjärtarytmier, mycket lågt blodtryck (hypotoni).
• Känsla av sveda och stickningar i extremiteterna
• Muskelförlamning, andningssvårigheter

Behandling av svår och akut hyperkalemi består i att stabilisera hjärtfunktionen och andningen.

Det är också viktigt att avlägsna kalium från kroppen, t.ex. med diuretika, speciella kalciumberedningar och, i svåra fall, hemodialys. Den bakomliggande orsaken måste också sökas och sedan behandlas på lämpligt sätt.

Det är osannolikt att en frisk person kan överdosera kalium via kosten, men det kan inträffa vid överdriven och felaktig användning av kaliumtillskott.

Hyperkalemi definieras som en kaliumnivå i blodet som är högre än 5,6 mmol/l.

För vem är förhöjt kalium farligt?

Personer som löper risk att drabbas av hyperkalemi vid ökat kaliumintag är bland annat de som lider av

• kronisk njursjukdom
• diabetes typ I
• kongestiv hjärtsvikt
• leversjukdom
• binjurebarksinsufficiens (binjurebarksinsufficiens, Addisons sjukdom)

Hyperkalemi är också en risk för personer som tar utvalda grupper av läkemedel:

• ACE-hämmare (angiotensinkonverterande enzym) (t.ex. den aktiva substansen kaptopril, enalapril)
• Angiotensinreceptorblockerare (t.ex. losartan, candesartan).
• kaliumsparande diuretika (t.ex. spironolakton, eplerenon)

Spontan användning av kaliuminnehållande kosttillskott rekommenderas inte i dessa fall, såvida inte din läkare har rekommenderat något annat.

För att undvika risken för hyperkalemi kan läkaren råda patienten att följa en kaliumbegränsad diet.

Tillagning minskar kaliuminnehållet i grönsaker och frukt med 50 %.

När ska man ta kaliumtillskott?

Kalium finns ofta i form av kaliumklorid i receptfria kosttillskott, men många andra former används också - citrat, fosfat, aspartat, bikarbonat och kaliumglukonat.

Dessa kosttillskott innehåller vanligtvis inte mer än 100 mg elementärt kalium per dos. De bör undvikas av alla som riskerar att utveckla hyperkalemi.

Sport och muskelkramper

Kaliumtillskott bör tas om du är en frisk aktiv idrottare och upplever muskelkramper. En brusform av kalium och magnesium eller en jonisk dryck kan vara en akut engångshjälp.

Sådana preparat innehåller också andra ingredienser som förloras genom överdriven fysisk ansträngning och svettning, t.ex. natrium.

En varierad och balanserad kost rekommenderas dock särskilt som förebyggande mot muskelkramper. Samtidigt är det viktigt att inte försumma stretching och återhämtning av hög kvalitet.

Om muskelkramperna återkommer och de vanliga åtgärderna inte har hjälpt, är regelbunden användning av en kombination av kalium, magnesium och pyridoxin (vitamin B6) som rekommenderas av apotekspersonal eller läkare ett alternativ.

Intensiv diarré eller kräkningar

Påfyllning av kalium, liksom andra elektrolyter, är också nödvändigt i fall av intensiv diarré eller kräkningar. På grund av svårigheten att äta är det lämpligt att administrera så kallade rehydreringslösningar under dessa förhållanden.

Diet med natriumrestriktion

Om du lider av högt blodtryck har du förmodligen fått rådet att följa en natriumbegränsad diet. I det här fallet är det också möjligt att använda bordssaltersättningar.

Dessa innehåller kaliumklorid i stället för natriumklorid. Kontrollera dock med din läkare eller apotekspersonal innan du använder dem.