Se upp för anemi under graviditet. Vad orsakar det, symtom?
En graviditet innebär en viss påfrestning för hela organismen. Hjärtat och lungorna arbetar inte längre bara för en kropp. Blodvolymen ökar, vilket också måste ta hand om det ofödda barnets behov. Allt detta är kopplat till risken för anemi under graviditeten.
Innehåll i artiklar
- Varför riskerar även helt friska kvinnor att drabbas av anemi under graviditeten?
- Anemi under graviditet och efter förlossning
- Anemi på grund av folsyra- och vitamin B12-brist
- Menstruation och anemi
- Symtom på anemi
- Risker med anemi under graviditeten
- Behandling av anemi under graviditet
- Hur man undviker anemi under graviditeten
Det finns olika typer av anemi (blodbrist). När det gäller orsaken till anemi skiljer man mellan anemi vid ökad blodförlust, anemi vid överdriven och för tidig nedbrytning av röda blodkroppar och anemi vid en störning i blodbildningen.
Den vanligaste anemin i allmänhet är den som orsakas av brist på de ämnen som behövs för att bilda röda blodkroppar. Det handlar främst om järnbrist. Denna anemi kallas sideropen och är den vanligaste anemin även under graviditet.
Enligt Världshälsoorganisationen definieras anemi under graviditet som en sänkning av hemoglobinkoncentrationen under 110 g/l eller en sänkning av hematokritvärdet under 0,32.
Läs mer om uppdelningen och typerna av anemi i artikeln.
Variationer i graviditetsanemi har observerats i förhållande till graviditetsperiod, region och socioekonomiska förhållanden. Upprepade flerbarnsgraviditeter under en kortare period, kvinnor med låg vikt, vegetarisk livsstil samt blodgivning är också viktiga faktorer som påverkar detta tillstånd.
Under graviditeten ökar mängden röda blodkroppar. Volymen av blodplasma ökar mer. Detta tillstånd, där mängden blodkroppar är tillräcklig men låg jämfört med blodplasman, kallas relativ anemi.
Varför riskerar även helt friska kvinnor att drabbas av anemi under graviditeten?
En graviditet innebär en enorm förändring för kvinnans kropp. Tillväxten av ett nytt liv påverkar alla organ och system i någon utsträckning. Lungorna måste tillföra mycket mer syre, hjärtat måste pumpa en högre blodvolym.
Fostrets och moderkakans behov leder till ett behov av ökad tillförsel av järn. Detta behövs också för att säkerställa en ökad produktion av röda blodkroppar. Järn är en viktig byggsten.
I många fall räcker det inte med att komplettera det ökade behovet av järn via kosten. Det är lätt att få brist och därmed en störning i produktionen av blodkroppar.
Järnbristanemi (sideropen anemi) står för 75-95% av fallen av anemi hos gravida kvinnor.
Järnbrist förvärras av otillräckligt järnintag. Otillräckligt intag beror ofta på olämplig kostsammansättning eller brist på andra viktiga näringsämnen i kosten. Socialt missgynnade grupper är särskilt utsatta.
Ett otillräckligt järnintag beror inte på ett otillräckligt födointag utan på en otillräcklig kostsammansättning.
Anemi under graviditet och efter förlossning
Efter förlossningen blir den anemi som har utvecklats under graviditeten ännu mer uttalad. Detta beror främst på blodförlust omedelbart efter förlossningen. Den så kallade hemorragiska anemin (anemi orsakad av blodförlust) läggs därmed till den sideropena anemin.
En annan faktor som bidrar till utvecklingen av anemi är produktionen av bröstmjölk efter förlossningen. Produktionen av mjölk (tekniskt laktation) kräver tillräckliga mängder av denna byggsten för att den ska fungera korrekt.
Den första utlösande faktorn är en förvärrad järnbrist. Först därefter sker en minskning av hemoglobin, hematokrit och antalet röda blodkroppar.
Anemi på grund av folsyra- och vitamin B12-brist
Folsyrabrist är mindre vanligt under graviditet än järnbrist. Ändå är det inte bra att underskatta behovet av detta vitamin. Dess frånvaro är oftast förknippad med risken att utveckla den så kallade neuralrörsdefekten. Det är ett allvarligt tillstånd som hotar det ofödda barnets hälsa och själva livet.
Du kan läsa mer om denna störning och andra problem som orsakas av folsyrabrist i vår artikel.
Olika typer av anemi under graviditeten
Anemi på grund av järnbrist | står för 75 till 95% av anemin hos gravida kvinnor |
Folsyra- och vitamin B12-bristanemi | denna brist är mindre vanlig, men är viktig redan när man planerar en graviditet |
Infektiösa orsaker | Virussjukdomar, HIV, cytomegalovirus... |
Anemi när du tar mediciner | vissa läkemedel kan orsaka anemi |
oförklarlig anemi hos modern | anemi av okänd orsak |
Menstruation och anemi
Menstruation är en del av varje frisk kvinnas liv. Även om det är ett naturligt fenomen åtföljs det ofta av många svårigheter och obehag. Det kan vara en känsla av trötthet, yrsel, smärta i underlivet eller kraftiga blödningar.
Och det är de kraftigare blödningarna under menstruationen som kan vara en riskfaktor för utveckling av blodbrist och järnbrist. Det innebär bland annat en ökad risk för blodbrist under graviditeten eller svårigheter med graviditeten som sådan.
Om du upplever att din menstruation inte har ett naturligt förlopp ska du kontakta din läkare. Överdriven smärta, blödning eller större blodproppar kan tyda på en allvarligare sjukdom, t.ex. endometrios, polyper eller cancer.
Du kanske också är intresserad av artiklarna Smärta under menstruationen och Överdriven blödning under menstruationen.
Symtom på anemi
Anemi yttrar sig i många ospecifika symtom, såsom svaghet eller trötthet. Betydande symtom uppträder endast vid svår anemi. Dessa är främst aptitlöshet, huvudvärk, andnöd, hjärtklappning, blek hud och slemhinnor.
Även under graviditeten är symtomen oftast subtila och mycket ospecifika. Trötthetskänsla, sömnighet, huvudvärk, hjärtklappning eller andningssvårigheter är vanliga följder av själva graviditeten.
Fastställandet av anemi under graviditeten bygger huvudsakligen på sjukdomshistoria och blodbild.
Överföringen av järn från modern till fostret regleras av moderkakan. Mest järn till barnet överförs under de sista tio veckorna av graviditeten.
Risker med anemi under graviditeten
Anemi medför risker för mamman, fostret och graviditeten i sig. De vanligaste riskerna rapporteras vara utveckling av havandeskapsförgiftning, nedsatt motståndskraft mot infektioner, försämrad amning och laktation samt depression efter förlossningen.
Graviditeten i sig hotas av ökad mängd fostervatten, missfall och för tidig födsel.
Fostret löper risk för utvecklingsstörningar, intrauterin utvecklingsförsening. Barnet har låg födelsevikt. Det är mer mottagligt för sjukdomar, har sämre anpassning efter födseln och försämrad psykologisk och psykomotorisk utveckling.
Under graviditeten undersöks vanligtvis bland annat blodvärden, vilket kan avslöja eventuell anemi.
Riskgrupper som är benägna att drabbas av blodbrist under graviditeten:
- snabba på varandra följande graviditeter
- unga gravida kvinnor
- kvinnor som har rikliga menstruationer
- Vegetariska kvinnor
- Veganska kvinnor
Behandling av anemi under graviditet
En gravid kvinna behöver ett järntillskott på cirka 2,5 mg per dag. Under de tre sista månaderna av graviditeten (sista trimestern) ökar behovet upp till 6,6 mg per dag.
När anemi bekräftas under graviditeten rekommenderas användning av folsyra och järn. Den behandlande läkaren kommer att avgöra det lämpliga sättet att komplettera denna byggsten baserat på blodbilden och andra anamnestiska data eller undersökningar.
Under graviditeten är användningen av många mediciner olämplig eller till och med farlig. Läkare är mycket försiktiga med att rekommendera och förskriva dem. Det finns dock fall då det inte finns något annat alternativ.
Hur man undviker anemi under graviditeten
Järnbristanemi kan främst förebyggas genom en tillräckligt balanserad och varierad kost. Den största järnkällan är kött. Dess absorptionsgrad är upp till 30%. Från andra livsmedel är det vanligtvis bara cirka 5% av järnintaget. Det uppskattas att upp till 50% av kvinnorna inte tar den rekommenderade dagliga dosen järn.
Tabellen nedan visar järninnehållet i utvalda livsmedel
Livsmedel | Järninnehåll i mg per 100 g av livsmedlet |
Fläsklever | 13,0-37,0 |
nötkött | 2,0-3,0 |
fläskkött | 1,0-2,0 |
kycklingkött | 0,43-0,84 |
kycklingägg | 2,1-2,6 |
fisk | 0,13-1,5 |
komjölk | 0,035-0,08 |
bröstmjölk | 0,03-0,07 |
Linser | 6,9-13 |
Bönor | 5,9-8,2 |
Sojabönor | 5-11 |
valnötter | 2,1-2,4 |
råris | 0,6-2,3 |
vetemjöl | 1,2-2,5 |
spenat | 1,0-4,0 |