Matsmältningskanalen och matsmältningen: hur kan man stödja den? Funktion + matsmältningsenzymer

Matsmältningssystemet, matsmältningen och dess funktioner. Vad består det av och vilka är dess komponenter? Vad är allt som är involverat i bearbetningen av mat i människokroppen? Och vilka är dess funktioner? Hur kan jag stödja matsmältningskanalen?

Hur kan man stödja matsmältningen?

Du känner säkert till alla dessa snabba, drastiska dieter efter jul och nyår.

De frestar dig med idén om ett snabbt mirakel och en ny kropp. De snabba resultaten är inte verkliga resultat, de gynnar inte kroppen alls och din matsmältning blir bara mer störd.

Ett populärt och medicinskt bevisat enkelt recept för bättre matsmältning är:
Rör på dig!
Drick vatten!
Ät fibrer!

De utgör grunden för en väl fungerande motilitet, de peristaltiska vågorna i matsmältningskanalen.

De ger den nödvändiga rörelsen av mat genom matsmältningskanalen.

Alla sätt att kringgå rörelsen är enkla på ytan, men bedrägliga.

Tillräckligt med vätska är en nödvändig förutsättning. Om det råder brist på vatten blir avföringen hård och man lider av förstoppning (obstipation).

Mer grönsaker och frukt, en miljon gånger upprepat och sant.

Säsongsmässighet...

Låt oss återinföra säsongsmässighet i vår kost.

Låt oss få tillbaka mer färskhet och lokal prägel.

Även om det är vinter betyder det inte att vi bara ska förlita oss på fiber från stormarknader.

Surkål, baljväxter som bönor, linser, ärtor eller rödbetor eller bortglömda vallmofrön är urgamla livsmedel. De innehåller otroliga immunförstärkare, de stöder ett hälsosamt mikrobiom, men de är bortglömda.

Med mikrobiom menas de mikroorganismer som naturligt lever i oss och som finns i kroppens hålrum och på dess yta. De är till och med fler än kroppens egna celler.

Alla är olika och alla kan inte smälta allt. Alla gillar inte chiayoghurt och alla gillar inte ägg till frukost.

Probiotika: när ska man ta dem? Hur väljer man rätt?+ För barn och spädbarn

Rörelse

En person som arbetar manuellt behöver en annan kost än en person som sitter på ett kontor hela dagen.

Tyvärr utsätts många människor för mycket stress på daglig basis. Detta har en stor inverkan på kroppen, särskilt på matsmältningen.

Alla inom sin förmåga, om de tar några små steg, gör det en enorm skillnad för kroppen.

Ät mer primära ingredienser!

I dagens snabba värld är detta svårare, men det är värt det.

Till en början kräver det mer information - var och hur man får tag på råvaror av bättre kvalitet. Men sedan blir det en del av din kost och tro mig, det gör en otrolig skillnad för din kropp.

Belöningen är en bra matsmältning, ett starkt immunförsvar och förebyggande av allvarliga sjukdomar.

Där du bor kan du vanligtvis alltid hitta en stor eller liten marknad eller åtminstone en liten samling av lokala bönder åtminstone några gånger i månaden.

Du kan också fråga efter en odlare eller bonde i en by nära din stad. Du kommer att upptäcka frukter, grönsaker, mjölk, kött, ägg och andra ovanliga produkter som är godare och av bättre kvalitet.

Ge också dina tarmar tid att vila!

Det är också mycket viktigt för matsmältningen att ge matsmältningssystemet utrymme att återhämta sig. Överbelasta det inte genom att ständigt äta för mycket.

Försök att utvärdera din dag och se om du blir förvånad eller till och med skrämd av den totala mängd mat du har ätit.

Hjärnans signal om mättnadskänsla kommer senare, och att äta snabbt leder ofta till onödig överätning och uppsvälld mage.

Dessa små förändringar gör verkligen skillnad för din matsmältning och för din kropp.

Fibrer

Vi känner till lösliga och olösliga fibrer i maten. Lösliga fibrer löses upp i vatten och matsmältningssaft, binder vatten till sig och bildar en gel. Vi hittar dem t.ex. i äpplen, nötter och havre. Lösliga fibrer finns t.ex. i pektin eller polysackarider från sjögräs.

Olösliga fibrer löses inte upp i vatten och innehåller cellulosa och hemicellulosa. De finns t.ex. i fruktskal, fullkornsbröd och risskal. Denna typ av fibrer passerar genom matsmältningssystemet nästan oförändrade och drar till sig vatten i avföringen, vilket gör avföringen mjukare.

Matsmältningssystemet och dess sammansättning

Visste du att matsmältningskanalen (mag-tarmsystemet)...?

• Den säkerställer intag och bearbetning av mat
• absorption av ämnen och näringsämnen och förser kroppen med den energi den behöver för att fungera
• har kemiska, immunologiska och mekaniska försvar mot infektioner och påverkan av giftiga ämnen

Matsmältningssystemet består av:

• munhålan
• salivkörtlar
• svalget
• lever (gallgångar, gallreservoar - gallblåsa)
• bukspottkörteln (pankreas)
• matsmältningskanalen (matstrupe, mage, tunntarm bestående av tolvfingertarmen, jejunum, ileum, tjocktarm bestående av maskliknande bihang, bihang, bihang, uppåtgående del, tvärgående del, nedåtgående del, matstrupe, rektum)

Det kallas populärt för blindtarmsinflammation. I själva verket är det inte blindtarmen utan det maskliknande bihanget.

Matsmältningskanalens vägg består av flera lager och modifieras i olika delar efter behov.

Matsmältningen är en mycket komplex process. Den bryter ner födan till mindre och enklare partiklar som sedan transporteras till vävnaderna i de olika organen.

Munhålan är början på matsmältningssystemet där två processer äger rum - tugga och svälja.

Saliv inleder matsmältningen i munhålan. Den innehåller matsmältningsenzymet amylas.

Tarmen har inga tänder!
Ät långsammare och tugga mer.
Stora matbitar belastar bara ämnesomsättningen mer.

Därefter kommer matstrupen, som förbinder svalget och magsäcken.

I magsäcken bildas magsaft.

Magsaft bildas:

• Vatten
• saltsyra
• enzymer (pepsin, gastriskt lipas, gelatinas, chymosin, gastriskt amylas)
• andra ämnen (intrinsic factor, gastrin, gastroferrin, serotonin, somatostatin, lysozym, mucin)

Det viktigaste enzymet i magsaften är pepsin.

Vid långvarig stress och ansträngning ökar mängden magsaft och magsår utvecklas.

Bukspottkörteln är också involverad i matsmältningen. Endokrin produktion av hormoner (t.ex. insulin), men också exokrin utsöndring av bukspottkörteljuice sker i detta organ.

Från magsäcken går maten till tolvfingertarmen där den blandas med pankreassaft, som innehåller stora mängder bikarbonat-, klorid-, natrium- och kaliumjoner och medverkar i den fortsatta matsmältningen.

Den ansvarar för den alkaliska (basiska) reaktionen och neutraliserar saltsyra från magsäcken.

Pankreasjuice innehåller enzymer för nedbrytning av sockerarter, fetter och proteiner.

Enzymer i bukspottkörtelns juice:

• Pankreatiskt α-amylas (bryter ner sockerarter)
• Trypsin, chymotrypsin, karboxypeptidas, elestaser, nukleaser (bryter ner proteiner)
• Bukspottkörtelns lipas, kolesterolesteras, fosfolipas (fettspjälkning)

En annan del av matsmältningssystemet är tunntarmen, som består av tolvfingertarmen (duodenum), juvret (jejunum) och ileum. I tarmen hittar vi också ett antal celler med viktiga funktioner.

Tarmceller kallas enterocyter. I tarmen hittar vi också tarmvätska, som innehåller oorganiska och organiska ämnen.

Tarmsaft innehåller:

• enzymer (enetreopeptidaser, nukleaser, sukras, maltas, lipas, isomaltas)
• vatten, natriumklorid, bikarbonater
• andra ämnen (mucin)

Sekretionen (utsöndringen) av tarmsaft beror på kemisk och mekanisk påverkan på tarmen av den intagna maten. Den ökas av påverkan av galla, fetter, proteinprodukter från matsmältningen etc.

Tjocktarmen är ansluten till tunntarmen genom en speciell så kallad ileocecal sfinkter. Den grundläggande funktionen är absorption av vatten, elektrolyter, lagring av osmälta rester, bildning av avföring och dess utsöndring från kroppen (defekation).

Bra matsmältning, bra avföring...

Vad innehåller avföring?

• 75 % av avföringen är vatten
• färgämnen (derivat av gallfärgämnet bilirubin)
• osmälta matrester
• beståndsdelar i safter, döda epitelceller (ytceller)

En av de vanligaste orsakerna till matsmältningsbesvär och förstoppning (obstipation) är just vätskebrist. Av avföringens sammansättning kan vi se att den verkligen är nödvändig och reglerad.

Den fysiologiska delen är lukten av avföring, som orsakas av de gaser som produceras av aktiviteten hos kroppens bakterier.

De vanligaste symtomen på matsmältningsbesvär är:

• halsbränna (pyrosis) till bröstsmärta
• dålig andedräkt
• överdriven rapning, hicka
• svårigheter med avföringen, förstoppning
• diarré
• omväxlande diarré och förstoppning
• känsla av uppsvälld mage (flatulens)
• snabb känsla av mättnad
• trängningar att kasta avföring (tenesmus)
• känsla av ofullständig avföring
• buksmärta
• viktrelaterade problem
• Lust att kräkas (illamående)
• kräkningar