Febrila kramper med feber? Håll huvudet kallt! Att sänka din kroppstemperatur hjälper...

När uppträder feberkramper?

Feberkrämpor är något som endast drabbar barn och inte vuxna.

Namnet antyder redan att feberkramper kommer med feber. De uppträder typiskt när temperaturen stiger, vilket är anledningen till att de också kallas initieringskramper.

Febris (latin) = feber = kroppstemperatur över 38 °C.
Feber över 39 °C är riskabelt.
Hos vissa predisponerade barn kan de uppträda vid en lägre temperatur, över 38 °C.

De kan drabba barn från 6 månader till 5 år,
ibland upp till 7 år.
Febrila kramper förekommer hos ca 5-9% av i övrigt friska barn.

Mottagligheten för feberkramper är ärftlig. Forskare har till och med lokaliserat de gener som är ansvariga för denna ärftlighet. De finns på kromosomerna 8 och 19.

Om en förälder eller ett syskon har haft feberkramper under barndomen finns det därför upp till 50 procents risk att barnet till dessa föräldrar också kommer att få feberkramper vid hög feber.

Epilepsi är en neurologisk sjukdom som också yttrar sig i tonisk-kloniska kramper. Om ett syskon eller en förälder till ett barn har epilepsi ökar risken för att barnet reagerar på feber med feberkramper till 10 %.

Hur känner man igen feberkramper?

Febrila kramper är tonisk-kloniska till sin natur. Det innebär att de växlar mellan spasmodisk stelhet i extremiteterna och ryckningar med avslappning av musklerna. Baserat på krampernas natur delas de in i okomplicerade och komplicerade kramper. Baserat på denna indelning skiljer sig också behandlingen av tillståndet.

Okomplicerade feberkramper:

• debuterar mellan barnets 6:e månad och 5:e levnadsår
• korta spasmer, vanligtvis upp till 3 minuter, inte längre än 10 till 15 minuter
• Anfallet återkommer inte.
• Anfallet har inga neurologiska följder

Komplicerade feberkramper:

• Förekommer hos ett spädbarn yngre än 6 månader eller hos ett barn äldre än 5 år
• Anfallet varar längre än 10 till 15 minuter
• återkommer inom 24 timmar
• Kramperna var lokaliserade, t.ex. endast på ena kroppshalvan.
• Krampanfallet följdes av förlamning av armar och ben, illamående, huvudvärk med kräkningar, "trasiga" eller stela muskler etc.
• positiv familjehistoria, t.ex. epilepsi hos den närmaste släktingen (förälder, syskon)
• förekomst av utvecklingsstörningar från födseln, komplicerad födsel, t.ex. asfyxi eller hjärnblödning, mental retardation, skallskada, misstänkt neuroinfektion

Vi undrar ofta om de också kan förekomma hos vuxna...
Febrila konvulsioner förekommer endast i barndomen.
Men...
Febrila kramper kan uppträda vid temperaturer över 40°C hos vuxna.

Febrila kramper skiljer sig från feberkollaps. Vid feberkollaps uppstår plötslig svaghet i armar och ben och skakningar i hela kroppen. Detta tillstånd uppträder vid höga temperaturer över 40°C.

I vissa fall kan feberkramper och frossa också förväxlas.

Hur hjälper man barnet hemma utan medicinsk hjälp?

Det viktigaste när man tar hand om ett sjukt barn är att förebygga feberkramper genom att inte låta temperaturen stiga över 39 °C.

Det är viktigt att veta att feberkramper kommer med en temperaturökning. Därför är det nödvändigt att regelbundet kontrollera barnets temperatur och registrera dynamiken i ökningen.

Om den börjar stiga är det bäst att ge läkemedel från gruppen antipyretika, såsom paracetamol eller ibuprofen.

Anpassa dosen till barnets ålder och vikt. Följ anvisningarna i bipacksedeln, ge inte högre doser och upprepa inte administreringen med kortare intervall.

Vi försöker sänka temperaturen långsamt. Vi lägger inte barnet i kallt vatten eller duschar det med kallt vatten. Efter en kraftig temperatursänkning kommer ytterligare en kraftig höjning, vilket är det mest riskabla för utveckling av feberkramper.

Det är lämpligt att linda in barnet med en handduk som blötlagts i ljummet vatten. Den blöta handduken ska täckas över och en annan torr handduk ska läggas ovanpå.

Låt barnet ligga i lindan i några minuter. Täck sedan över den och låt värmen stråla fritt ut i området. Rummet bör vara ventilerat men inte kallt.

Intressant fakta: Omslaget hjälper effektivt till att sänka febern. Vet du hur man gör det på rätt sätt?

Låt de kortvariga kramperna avta.

De flesta av dem försvinner inom 2-3 minuter. Försök inte hålla tillbaka kramperna genom att krama barnet hårt och undvik ryckningar. Kramperna uppstår under starkt tryck och genom att hålla fast benen kan du skada barnet.

Lägg helt enkelt barnet i ett stabilt läge på sidan. Skydda barnets huvud så att det inte slår i golvet eller mot möbler.

Försök inte dra ut barnets tunga eller stoppa något i barnets mun. Om barnet kräks ska du rengöra barnets mun så att det inte finns några kräkningar att andas in.

Ge inte något läkemedel för att kontrollera temperaturen under feberkramper. Ge suppositorier istället för tabletter efter att kramperna har upphört. Detta kommer att förhindra risken för aspiration om barnet börjar krampa igen.

Läs också: Mäta blodtryck, puls eller kroppstemperatur hemma. Hur får man reda på värdena?

När ska man ringa efter hjälp?

Febrila kramper som varar längre än 3 minuter kräver läkarvård.

Om kramperna inte upphör inom 5 minuter efter det första suppositoriet ges ytterligare ett suppositorium.

Konvulsioner som inte går över efter två suppositorier med diazepam kräver förflyttning till sjukhus. På sjukhuset ges diazepam intravenöst och barnets tillstånd diagnostiseras noggrant under sjukhusvistelsen.

Profylaktisk administrering av diazepam till barn för att förebygga feberkramper rekommenderas inte. Diazepam, liksom alla läkemedel, har många biverkningar.

Om ett barn har regelbundna feberkramper kan ett suppositorium med diazepam vid 38 °C uppmätt i ändtarmen ges som en profylaktisk åtgärd för att förhindra återfall av feberkramper.

Denna profylax ska dock alltid initieras av en läkare.

Om barnet blir blått är det ett tecken på kvävning. Påbörja omedelbart mun-mot-mun-andning, hjärtmassage och ring efter ambulans. Sådana situationer är dock mycket sällsynta vid feberkramper.

Vilka tester kommer barnet att genomgå under sjukhusvistelsen?

Efter att barnet har tagits till sjukhuset börjar diagnosen av komplicerade feberkramper.

Först måste man avgöra om kramperna orsakades av en temperaturförändring eller om de kan vara ett symptom på en neurologisk sjukdom, till exempel en infektion i det centrala nervsystemet.

En lumbalpunktion utförs vid misstanke om meningit (hjärnhinneinflammation) och vid kramper hos barn yngre än 12 månader.

EEG (elektroencefalografi) rekommenderas inte vid kramper. Inspelningen skulle vara förvrängd och ofullständig. EEG är inte heller nödvändigt under de första två veckorna efter ett anfall.

Under detta tidsintervall har ca ⅓ av barnen övergående patologiska vågor. Dessa resultat kan betraktas som falskt positiva även hos ett helt friskt barn.

Om föräldrarna kräver det och är oroliga för allvarligare neurologisk sjukdom kan EEG undersökas tidigast 2 veckor efter anfallet.

Av de bilddiagnostiska undersökningarna föredrar vi att utföra en MR-undersökning av hjärnan på barnet. Även om CT-undersökningar är mer tillgängliga och går snabbare, utsätts barnet för strålning och CT-fynden ger inte en lika detaljerad bild av hjärnvävnaden som en MR-undersökning.

Bilddiagnostik är särskilt motiverad om anfallet inträffade hos barn med en känd neurologisk missbildning, med en tidigare hjärnsjukdom, hos mentalt efterblivna barn och om anfallen var lokaliserade till en kroppsdel eller sida av kroppen.

Vid kramper hos ett spädbarn misstänks en medfödd hjärnskada eller hjärnblödning. Diagnosen bekräftas med MRT av hjärnan. Vid en oupptäckt fontanell kan hjärnan också undersökas med ultraljud (USG).

Vid differentialdiagnos undersöks barnet även med avseende på förekomst av medfödda fel i ämnesomsättningen. Vid många ämnesomsättningssjukdomar räcker det med en torr bloddroppe för att bekräfta diagnosen, vid vissa krävs en omfattande genetisk undersökning.

Återkommer kramperna vid varje temperatur?

Om kramperna är okomplicerade, enkla och varar mindre än 3 minuter är prognosen utmärkt och de lämnar inga bestående men.

Hur ofta feberkramperna återkommer beror på vid vilken ålder de först uppträdde. Om ett barn har haft feberkramper före 1 års ålder är risken upp till 50 % att de återkommer vid nästa feber. Kramper som uppträder efter 3 års ålder har en risk på 20 % att återkomma.

Om komplicerade kramper inträffar i barndomen ökar risken för att utveckla epilepsi senare i livet till 9%. Barn som har haft okomplicerade feberkramper har bara 1% risk att utveckla epilepsi.

Se även andra problem i barndomen:

• Epiglottit: Symtom och behandling av laryngit? Varför är barn i riskzonen för det?
• Laryngit: Vilka är symtomen på laryngit? Utgör det en risk för barn?