Barn och de vanligaste sommarskadorna som de råkar ut för. Känner du till dem?

Skador hos barn inträffar oftast under sommarperioden. De vanligaste dödsfallen inträffar i åldersgruppen 15-19 år, i högre grad för pojkar än för flickor. Den näst vanligaste åldersgruppen är barn under 1 år.

Rangordning av de vanligaste dödsorsakerna hos barn till följd av skador:

• Vägtrafikolyckor
• drunkning
• Fallolyckor
• Förgiftning
• Brännskador/skållningar
• kvävning/strypning

Vad är en olycka?

En skada (trauma) är en plötslig, permanent eller tillfällig skada på kroppen som orsakas av mekaniska, kemiska eller biologiska ämnen. De kan delas in i oavsiktliga och avsiktliga.

En oavsiktlig skada orsakas av våld. Den är alltså resultatet av våld med hjälp av fysisk kraft eller makt.

Till oavsiktliga skador räknas skador som fallolyckor, brännskador, drunkning etc. De är alltså oavsiktligt orsakade.

De vanligaste sommarskadorna på barn och hur man förebygger dem

Även om skador är svåra att förhindra, särskilt för barn, bör de åtminstone minimeras. Experter pekar allt oftare på att säkerhet och förebyggande åtgärder ofta försummas.

Även om vi anser att hemmet är den säkraste platsen är det i hemmiljön som de flesta skadorna inträffar. Föräldrar känner sig tryggare hemma och är därför mindre försiktiga och mindre uppmärksamma när de övervakar sina barn. Naturligtvis inkluderar hemmiljön även trädgårdar och stugor.

Trafikolyckor där barn och ungdomar är inblandade

Många åker på sommarsemester eller familjeresor. Med ökad trafik ökar risken för trafikolyckor. Dessa står för en rad potentiella skador.

Det kan handla om hjärnskakning, frakturer, kontusioner, blödningar och i allvarligare fall polytrauma (påverkan på minst två organsystem, varav minst ett är livshotande) och dödsfall.

Trafikolyckor omfattar olyckor där fotgängare, cyklister och andra trafikanter är inblandade. Var därför vaksam när du går och håll dig nära trafiken. Ett litet barn är omedvetet om faran och kan lätt springa ut i vägen efter en boll som rullat iväg.

När du reser ska du försöka minimera skadorna genom att använda bilbarnstolarna på rätt sätt. De är indelade efter barnets storlek.

Det finns ett antal stolar på marknaden som är universella eller som gradvis kan justeras i takt med att barnet växer. Kontrollera med säljaren när du köper. Varje bra butik hjälper dig gärna att välja en.

Tabellen nedan visar den grundläggande uppdelningen av bilbarnstolar

Regler för användning av bilbarnstolar

Barn upp till 15 månaders ålder måste placeras i bilen i motsatt färdriktning. Annars är barnet mer benäget att skadas vid en kollision eftersom halsryggen ännu inte är tillräckligt stark.

Den bästa placeringen är i passagerarsätet fram - ägg (krockkuddar måste avaktiveras) eller bak till höger - större bilbarnstolar och bältesstolar.

Sätena är indelade efter höjd och i andra hand efter barnets vikt. Nya säten måste fästas med hjälp av isofix-systemet.

Detta är anslutningen av bilbarnstolen direkt till bilens kaross.

Barnet bör inte ha mycket kläder på sig. Säkerhetsbältena är inte lika effektiva i detta fall och kan lätt glida ur.

Lämna aldrig ditt barn ensamt i bilen. En bil som står parkerad under varma sommardagar eller i direkt solljus utgör en verklig risk för överhettning och livsfara efter bara några minuter.

Drunkning av barn

Drunkning är en skada på andningsorganen och deras funktioner när de är nedsänkta i vätska. Ett barn, men även en vuxen, kan drunkna även i mycket grunt vatten om ansiktet - näsan, munnen - är nedsänkt.

Ett barn som har varit under vattnet, drunknat eller vacklat måste ges korrekt första hjälpen. Komplikationer och fara kan uppstå även efter att barnet har dragits upp ur vattnet, även om barnet är vid medvetande och vid första anblicken inte visar några tecken på svårigheter.

Finns det torrdrunkning och sekundärdrunkning?

Vi stöter på dessa termer i samband med drunkning och drunkning. Vad är det och vad är skillnaden mellan dem?

Vad är torrdrunkning? Vid nedsänkning och drunkning andas en person sällan in stora mängder vatten. När vatten kommer in i luftvägarna uppstår oftast en laryngospasm (spasm i larynxfinktern). Stämbanden stängs och den drunknade personen kvävs. Det knepiga med detta tillstånd är att det kan uppstå eller kvarstå även efter att man dragits upp ur vattnet.

Vi talar om sekundär drunkning i samband med att inandning av även en liten mängd vatten kan skada lungkamrarna och orsaka svullnad i lungorna. Det kan ta upp till 24 timmar innan problemen visar sig.

Första hjälpen vid drunkning av ett barn:

• Få upp barnet ur vattnet.
• Om barnet inte andas, påbörja hjärt-lungräddning.
• Om barnet är vid medvetande, försök att lugna det och håll det med ansiktet nedåt så att vattnet rinner ut genom luftvägarna.
• Hosta och kräkningar är en naturlig försvarsreflex som hjälper till att rensa luftvägarna från vatten.
• Observera barnet i 24 timmar. Om det råder någon osäkerhet, ring efter akut sjukvård eller sök läkarvård. Hosta, andningssvårigheter, yrsel eller trötthet kan tyda på de komplikationer och försämringar som redan nämnts.

Var försiktig när du hoppar i grunt vatten. Det finns risk för huvud- och whiplashskador, som kan få allvarliga konsekvenser.

På djupare vatten kan skador orsakas av en dålig stöt mot vattenytan. För mindre barn gäller det att vara vaksam igen för att förhindra att barnet halkar. En hal yta runt poolen kan lätt orsaka ett fall och att man träffar till exempel en kant eller ett trappsteg mer än en gång.

Fallolyckor och de vanligaste följderna av liknande olyckor hos barn

Barn flyger alltid omkring och faller hela tiden. Det kan säkert alla föräldrar prata om.

Och när ska man oroa sig för att det inte bara är en mindre olycka utan något allvarligare? Även om allt verkar bra vid första anblicken uppträder symtomen ofta med en fördröjning på flera timmar.

Blödning

Blödning är en följd av en skada på blodkärlsväggen där cirkulerande blod läcker ut. Vi känner till yttre och inre blödningar.

Yttre blödningar är synliga. De vanligaste orsakerna är skärsår, punkteringar, rivsår eller skrubbsår.

Inre blödningar kan uppstå till följd av trubbigt trauma, kontusioner eller andra mekaniska krafter, t.ex. bilolyckor.

Man skiljer också mellan venös och arteriell blödning.

I en artär strömmar blodet under högre tryck och är syresatt. Det är därför blekare och pulserande blod kan spruta från såret.

Så här stoppar du blödningen:

• Skapa ett handtryck på sårstället. Du kan använda en T-shirt, näsduk, halsduk. Improvisera, men viktigast är att stoppa blödningen innan du upprätthåller sterilitet och renlighet.
• Om det behövs, använd ett tryckbandage. Applicera ett oförpackat bandage på såret och dra det ordentligt med det andra för att stoppa blödningen. Om blod läcker, lägg till fler lager.
• Lyft upp lemmen eller annan skadad del ovanför hjärtats nivå för att minska trycket och blodflödet i det drabbade området.
• Placera patienten i ryggläge.
• Ring efter räddningstjänst.
• Påbörja åtgärder mot chock. Lugna patienten, täck över och ge inga läkemedel eller vätskor förrän ambulansen anländer.

Inre blödningar är svårare att känna igen. De syns inte lika tydligt som yttre blödningar. Du måste hålla koll på svullnad, hudfärg, smärta, medvetandegrad och illamående. Om du misstänker något ska du uppsöka läkare eller ringa efter ambulans.

Hjärnskakning och medvetslöshet samt följder av huvudskada hos barn

Om barnet är medvetslöst efter skadan ska du kontrollera andning och hjärtfunktion. Om barnet inte andas ska du påbörja hjärt-lungräddning och ringa ambulans.

Om andning och hjärtfunktion bibehålls, placera barnet i en stabil position och ring även ambulans.

Var försiktig när du hanterar den skadade om du misstänker ryggmärgsskada.

Huvudskador kan ofta åtföljas av skador på halsryggen. Detta beror naturligtvis på hur skadan uppkommit.

Flytta barnet minimalt om möjligt. Alternativt kan du försiktigt linda t.ex. en handduk eller T-shirt runt halsen för att minimera huvudrörelser när du böjer dig eller vänder dig.

Stoppa eventuell blödning. Leta efter knölar, vridningar, blödningar.

Lugna en bebis som gråter.

Om barnet verkar må bra och du inte hittar några synliga skador ska du observera barnet i minst 24 timmar. Du behöver inte hindra barnet från att sova. Men om barnet verkar överdrivet sömnigt eller slött ska du söka professionell hjälp. Det kan vara en hjärnskakning eller annan intrakraniell skada.

Se till att få läkarvård eller ring en ambulans:

• barnet är sömnigt, svimfärdigt, kanske gråter länge, rastlöst, förvirrat
• minns inte omständigheterna kring olyckan, vad som faktiskt hände, vad de gjorde innan skadan inträffade
• kräks, känner sig illamående
• du märker att vätska kommer ut ur öronen eller näsan
• Pupillerna är inte utvidgade.
• annat misstänkt beteende, ovanligt för ditt barn

Läs mer om när du bör oroa dig för effekterna av en huvudskada i vår tidningsartikel Hur man upptäcker en hjärnskakning hos barn

Hur känner man igen en fraktur?

Barn har mer flexibla ben än vuxna, men frakturer är ändå inte ovanliga hos dem.

Lyckligtvis går rehabiliteringen och läkningen mycket snabbare hos barn. Vi misstänker en fraktur om lemmen är svullen, deformerad, har nedsatt rörlighet och smärta. Barn berättar ofta själva att de har känt något knaka när de till exempel har ramlat. Ibland känner vi själva ett litet knak i det drabbade området.

Första hjälpen vid frakturer:

• Rör lemmen så lite som möjligt.
• Försök att fixera den, t.ex. med en improviserad skena.
• Tanken är att säkra lemmen mot stötar under transport och inte att dra åt den.
• Du kan kyla, men lägg aldrig is eller kalla kompresser direkt på huden.
• Vid öppna frakturer ska du inte komprimera benet eller andra benfragment.
• Försök att stoppa eventuell blödning. Täck med en trasa och fixera försiktigt.
• Kommunicera med barnet. Det kan berätta för dig vilken position av den skadade kroppsdelen som är minst smärtsam för det.
• Försök aldrig att själv reparera benet, det finns risk för att blodkärl eller nerver skadas.
• Täck över barnet, ge helst ingen vätska eller mat och ordna transport till specialistvård.

Förgiftning

Förgiftning är en av de vanligaste dödsorsakerna till följd av oavsiktliga skador hos barn och ungdomar.

Barn, särskilt de mindre, upptäcker världen genom munnen. Genom att bita och stoppa föremål i munnen svalkar och masserar de mindre barnen sina framväxande tänder.

Äldre barn frestas att smaka på olikfärgade föremål eller vätskor och kan därför, även om de är lite oförsiktiga, svälja skadliga ämnen och riskera att förgiftas.

Hos ungdomar är förgiftningar förknippade med alkoholkonsumtion och experiment.

Symtom på förgiftning av vissa svampar eller växter kan uppträda med flera timmars fördröjning.

Vad du ska göra om du misstänker förgiftning

• Ta reda på vilket ämne som orsakade förgiftningen.
• Vid drogförgiftning, behåll lådan med dig; för svampar, lämna ett prov, kräkas.
• Ring räddningstjänsten eller kontakta Giftinformationscentralen. De hjälper dig att identifiera ämnet och en expert kommer att rådgöra med dig om eventuella risker och nästa åtgärd.

Framkalla aldrig kräkning i dessa fall:

• Innan du kontaktar en giftinformationscentral.
• När barnet är medvetslöst
• När 30 minuter eller mer har förflutit sedan ämnet intogs
• Om syra, alkali, rengöringsmedel, bensin eller diesel har intagits

Förvara och säkra mediciner, rengöringsmedel, bensin, thinner, målarfärg och andra skadliga ämnen på ett säkert sätt. Glöm inte platser som kanske inte är lämpliga för yngre barn, t.ex. mor- och farföräldrars hem eller en promenad i skogen.

Brännskador, skållningar, skållningar

Att grilla eller laga en gryta är en viktig del av sommarmånaderna. Barnen springer ofta runt i trädgården eller försöker hjälpa de vuxna att tillaga goda måltider. Även här finns det stora möjligheter till skador i form av brännskador eller skållningar.

Här gäller det att vara försiktig: Lämna aldrig ett barn utan uppsikt i närheten av öppen eld eller heta grytor.

Första hjälpen vid brännskador:

• Kyl det drabbade området, helst under en kall vattenstråle (se upp för hypotermi).
• Om brännskadan är allvarligare, kontakta akut sjukvård eller ta barnet till en specialist för behandling.
• Ta försiktigt bort klockor, ringar från skadade lemmar.
• Om kläder sitter fast på den brända huden, riv aldrig sönder dem.
• Alla barn under två år ska behandlas i ambulans, oavsett brännskadans storlek.
• Applicera ingenting på det drabbade området, punktera inte några blåsor.
• Täck området med en steril trasa eller ett bandage.

Inandning och kvävning hos barn

Aspiration (inandning) förekommer ganska ofta hos barn. Barn stoppar olika föremål i munnen eller näsan.

Ibland av misstag, ibland av nyfikenhet, kan de andas in ett föremål och sedan kvävas. Hur allvarligt tillståndet är beror naturligtvis på storleken och materialet på det aspirerade föremålet. Särskilt förrädiska är livsmedel som sväller och ökar i volym i de fuktiga luftvägarna.

När du kan misstänka att ett barn har andats in ett föremål

• Barnet börjar plötsligt hosta, väsnas eller har andra plötsligt uppkomna andningssvårigheter
• Plötsligt hörs en hes röst
• Om ett föremål har hamnat i näsan kan det synas eller så kan näsan rinna eller blöda
• I allvarligare fall kvävs barnet plötsligt och kan inte hosta upp föremålet
• Barnet blir blått och medvetslöst till följd av andningssvårigheterna

Första hjälpen vid inandning och kvävning av ett främmande föremål

• Om du ser ett föremål i näshålan kan du försöka att försiktigt ta bort det eller blåsa ut det. Om du inte lyckas första gången ska du ta barnet till professionell vård. Upprepade försök att ta bort föremålet med sug eller pincett kan förvärra tillståndet eller trycka föremålet djupare in i luftvägarna.
• Lägg inte barnet på rygg under transporten.
• Om föremålet sitter djupare ner i luftvägarna kommer barnet att hosta. Detta är en försvarsmekanism som vi uppmuntrar.
• Om barnet inte hostar, flämtar ineffektivt eller plötsligt blir blått, vänder vi omedelbart barnet med huvudet nedåt och försöker få loss föremålet genom att slå det i ryggen.
• Om barnet inte andas, påbörja hjärt-lungräddning. Ge barnet konstgjord andning. Andas in i lungorna för att försöka få in föremålet djupare i andra luftvägar och frigöra åtminstone en del av lungfunktionen.

Låt oss titta på alla sommarproblem tillsammans:Vår sommarhälsa - sol, värme, skador och sjukdomar

Hjärt- och lungräddning för barn

Varje förälders kanske största rädsla och mardröm är ett barn som behöver återupplivas. Denna situation är dock ett hot i viss utsträckning vid alla större skador.

Att hålla huvudet kallt och sinnet klart är svårt. Många är rädda för att påbörja HLR för att inte skada barnet ännu mer. Men vad kan vara värre än andnings- och hjärtstillestånd? Här kan du bara hjälpa till. Håll dig bara till några grundläggande punkter.

Så här går du tillväga:

• Upprätta medvetande: vänd dig till barnet, klappa den mindre i ansiktet, skaka eller nyp den större försiktigt.
• Kontrollera andningen: lägg huvudet lätt på sned, lägg örat mot munnen, se om bröstkorgen höjs
• Om barnet inte reagerar och inte andas, lägg barnet på en hård matta och påbörja hjärt- och lungräddning.
• Gör en lätt huvudlutning, börja med 5 andetag
  • För barn under ett år omsluter livräddarens mun barnets näsa och mun
  • För äldre barn, håll fast näsan med fingrarna och andas in i barnets mun.
• Observera förändringen. Om barnet inte andas, fortsätt att klämma på bröstkorgen
• Krama bröstkorgen 15 gånger: ett finger under bröstvårtans linje, med en hastighet av 100-120 per minut
  • För barn under 1 år, två fingrar till ett djup av 4 cm
  • För äldre barn, ena handflatan till ett djup av 5 cm
• Följt av 2 andetag
• Och igen 15 klämningar
• Efter en minut, ring räddningstjänsten, sätt på högtalartelefonen och fortsätt med hjärt-lungräddningen