Ökad aptit: vad signalerar det och vad orsakar det?
Aptit är en naturlig del av oss. Ökad aptit förekommer främst efter fysisk aktivitet, hos barn på grund av tillväxt. Ökad aptit är en normal del av graviditeten. Det förekommer också som ett resultat av olika sjukdomar, till exempel metaboliska eller endokrina.
Ökad aptit (hyperorexi) kan vara naturligt i vissa situationer. I vissa fall följer det naturligtvis med en sjukdom eller till och med en psykologisk störning. Det är vanligt med överdrivna stressnivåer och utmattning.
Ökad aptit som ett naturligt tillstånd
Uppstår när kroppen tidigare har varit alltför utmattad. Särskilt vid fysisk utmattning eller efter ansträngande sportaktiviteter. Man är naturligt hungrig och behöver fylla på uttömda energireserver i kroppen.
Även under konvalescens eller någon sjukdom som åtföljdes av en aversion mot mat eller dess minskade intag. Detta är en typisk reaktion hos organismen, vid behov av att fylla på energi.
Ökad aptit under graviditeten
Ökad aptit kan också förekomma under graviditeten. Det är inte heller ett tecken på sjukdom. Den blivande mamman behöver en högre tillförsel av energi och näringsämnen. Detta beror på att hon också tillför näringsämnen till fostret.
Naturligtvis sker det också på grund av hormonella förändringar som ett resultat av befruktning av ägget. Hormonella förändringar sker också hos en kvinna under ägglossnings- och menstruationsfaserna. Det är normalt att uppleva en högre aptit under denna period också, som till exempel före menstruationen.
Under graviditeten är det viktigt att kosten är mångsidig, varierad, rik på vitaminer och spårämnen. Den bör innehålla alla komponenter i maten och bör inte vara monoton. Rätt näring är viktigt för den blivande mamman och fostret. Förbudet gäller dieter, särskilt reduktionsdieter.
Det är också naturligt för barn under tillväxtperioden
Ökad aptit är också naturligt hos barn under tillväxtperioden. Ibland uppträder sådan aptit även efter att ha genomgått någon operation i barndomen, när kroppen kommer att kräva ökat matintag under en längre period.
Även under denna period är det viktigt att matvanorna omfattar en allsidig, rationell kost. Restriktion eller tvärtom ett monotont överskott av en kostkomponent bör undvikas. Lika viktigt är regelbunden motion och en övergripande balans mellan energiintag och energiförbrukning.
Andra orsaker till ökad aptit
Problemet kan uppstå när magen är överbelastad. Då uppstår överdriven aptit och hungerkänslor på grund av brist på mättnadskänsla direkt i matsmältningssystemet.
Det är då det finns risk för att bli överviktig. Övervikt och fetma kännetecknas av en ökad aptit. Om personen rör sig lite lagras överskottsenergi (fett i kroppen) och vikten ökar.
Övervikt och fetma hos barn medför andra risker.
Problemet kan också vara hormonellt. Till exempel när det råder brist på hormoner som serotonin och leptin. Leptin ökar aptiten eftersom detta hormon reglerar dessa smakupplevelser. Det ökar aptiten beroende på mängden fettvävnad i kroppen.
Ett annat exempel är skador på hypotalamus. Andra skador på denna del av hjärnan kan också orsakas av blödning, aneurysm eller tumör.
Den ökade ämnesomsättningen beror på överproduktion av hormoner i sköldkörteln. Detta är typiskt för hypertyreos. Detta kan medföra en generell ökning av ämnesomsättningen och därmed en ökad hungerkänsla.
Hungerkänslor förekommer också i större utsträckning vid vissa former av diabetes, t.ex. när blodsockernivån sänks uppstår också starkare hungerkänslor. Detta tillstånd kallas hypoglykemi.
Mer information finns i tidningsartikeln.
Ökad aptit kan också ha psykologiska orsaker, till exempel om en person utsätts för långvarig psykisk stress. Även personer som lider av sömnbrist kan få en större känsla av hunger och sug efter mat. Detta är en psykologisk form av försvar av kroppen.
Vid vissa ätstörningar kan också perioder av överdriven hunger och ökad aptit förekomma under en kort period, t.ex. vid bulimi. Även om personer med denna störning har som mål att gå ner i vikt, åtföljs störningen av frekventa perioder av hetsätning.
Tillståndet med ökad aptit eller överätning förekommer också i vissa fall av depressiv sjukdom eller ångest. Ibland uppstår ökad aptit som ett resultat av abstinenssymtom, till exempel när man slutar röka. När en person vill ersätta ett beroende med ett annat.
Vissa mediciner ökar också aptiten. Dessa inkluderar antidepressiva medel, antipsykotika, men också kortikosteroider. Riktad administrering av vitamin B12 används specifikt för att öka aptiten.
Prader-Willis syndrom är en sällsynt sjukdom som orsakas av en genetisk defekt i kromosom 15. Den kännetecknas av en stor, okontrollerbar aptit, kortväxthet, hypogonadism (minskade testosteronnivåer) och mental efterblivenhet.