Muskelkramper: vad är deras orsaker, inte bara på grund av magnesiumbrist?

Den första är primär muskelkramp, som kan vara ett vanligt svar på överbelastning av en muskel eller muskelgrupp, till exempel vid överdriven fysisk eller idrottslig aktivitet.

Sekundära muskelkramper är ett symptom på en underliggande sjukdom, t.ex. njursjukdom, elektrolytrubbningar, diabetes eller till och med leversjukdom.

Primär och sekundär muskelkramp

En muskelkramp kallas också kramp. Det är en frivillig okontrollerad sammandragning av en muskel eller en grupp av muskler. Dessa kramper kan uppstå till följd av en okänd orsak. Då kallas de primära. Deras förekomst är ganska vanlig.

Det uppskattas att upp till 75% av befolkningen upplever dem under sin livstid.

Men om en muskelkramp beror på en känd sjukdom kallar vi den sekundär. De är vanligast vid diabetes, leversjukdom (cirros), njurinsufficiens, dialyspatienter och elektrolytrubbningar.

De förekommer också hos patienter med sköldkörtelsjukdomar, som en följd av neurologiska sjukdomar och även som en följd av droganvändning.

Hos barn förekommer också s.k. feberkramper, som är relaterade till feber och som avtar efter att febern sjunkit.

Muskelkramper kan vara lokala och drabba endast en viss muskel eller muskelgrupp. Det finns också generaliserade, dvs. muskelkramper som drabbar hela kroppen och som ofta åtföljs av medvetslöshet.

Primära orsaker till muskelkramper

Primära kramper är inte en manifestation av sjukdom. Således är ingen diagnos känd efter undersökning. Deras förekomst är också hos friska människor. Riskgrupper inkluderar:

• ålder över 50 år
• 7 gånger vanligare under graviditet
• platta fötter
• smärtsamma hudsjukdomar, åderbråck i nedre extremiteterna
• alkoholkonsumtion

Muskelkramper i vila tenderar att förekomma hos de flesta människor på natten (cirka 70% av fallen). Under dagen förekommer de i mindre utsträckning. De muskler som främst påverkas tenderar att vara benmuskler, vadmuskler och lårmuskler.

Nattliga muskelkramper leder till dålig sömnkvalitet.

De orsakas också av muskelsträckning, sportaktivitet och även av överdriven belastning på musklerna. De påverkas också av trötthet eller utmattning. Den vanligaste upplevelsen av dem är bland fotbollsspelare.

De kan också förekomma vid uttorkning, till följd av diarré eller vid arbete i alltför varma förhållanden.

Deras förekomst påverkas också av brist på vissa mineraler, varav de viktigaste är magnesium.

Dessutom påverkar magnesium flera fysiologiska kroppsfunktioner:

• nervös aktivitet
• neuromuskulär överföring av impulser
• muskeltonus och muskelaktivitet
• vilket är relaterat till det kardiovaskulära systemet och blodtrycksreglering
• även viktigt för matsmältningssystemet
• reglering av kalcium och därmed ben- och tandkvalitet
• syre- och sockertransport
• sköldkörtelns funktion
• prostatafunktion

Magnesiumbrist kan manifestera sig som:

• huvudvärk
• svaghet
• försämrad koncentration
• nervositet
• högt blodtryck
• hjärtklappning
• diarré
• kräkningar
• muskelkramper
• stickningar i extremiteterna

Sekundära muskelkramper

Sekundära muskelkramper är vanligtvis resultatet av en känd sjukdom. Ibland är de det första symtomet. Efterföljande undersökning av orsaken visar att den utlösande faktorn är en ännu oidentifierad sjukdom.

Neurologiska sjukdomar och konvulsioner

Muskelspasmer är typiska för flera neurologiska sjukdomar, bl.a. epilepsi, som är en sjukdom som yttrar sig i epileptiska anfall. Under dessa anfall uppstår muskelspasmer och i den generaliserade formen den tidigare nämnda medvetslösheten.

I vissa fall av myopati förekommer muskelsmärta och även muskelspasmer. Detta är särskilt fallet med muskeldystrofi, en av formerna av myopati. Denna sjukdom är särskilt vanlig hos förskolebarn. Ett annat exempel är amyotrofisk lateralskleros (ALS).

Muskelspasmer samt nedsatt känsel i t.ex. händer och fötter förekommer också vid neurit. Stickningar, stelhet eller brännande känslor i den drabbade extremiteten är vanliga, och muskelsvaghet förekommer också.

Personer med Parkinsons sjukdom, som beror på förlust av hjärnceller, har också problem med kontroll och samordning av rörelser. Det börjar med milda muskelspasmer som sedan utvecklas till stelhet och darrningar.

Muskelkramper, blodkärl, ämnesomsättning

Vid vissa blodkärlssjukdomar kan det uppstå problem framför allt i extremiteterna. Vid t.ex. ischemisk sjukdom i underbenen störs blodtillförseln framför allt i slutet av underbenen och personen drabbas av muskelryckningar och kramper.

De uppträder sekundärt till exempelvis fenylketonuri, som är en ämnesomsättningsstörning av aromatiska syror som främst påverkas av ärftliga anlag. Vid celiaki uppträder de som en följd av problem med näringsupptaget och olika ben- och rörelsestörningar.

Även vid infektionssjukdomar

Vissa infektionssjukdomar kan yttra sig som muskelproblem. Vid hjärnhinneinflammation kan infektionen sprida sig i hela kroppen och personen kan uppleva muskelsmärta och ibland muskelkramper. Stelkramp är också ett bra exempel.

Bandmaskinfektion orsakar en sjukdom som kallas teniasis och påverkar främst matsmältningssystemet. Bandmasken lever i värdens tarm. Om infektionen sprider sig till hjärnan uppstår synstörningar, huvudvärk, psykiska störningar och kramper.

Konvulsioner vid nedsatt immunförsvar

Toxoplasmos är också en allvarlig parasitinfektion och är allvarligare hos personer med nedsatt immunförsvar. Huvudvärk och sjukdomskänsla är typiskt. Hjärninfektioner, medvetandestörningar, partiell förlamning och kramper kan förekomma.

De förekommer hos personer med AIDS, vilket är en sjukdom i immunsystemet som orsakas av HIV-viruset. De kan manifestera sig vid komplikationer, när olika neuropsykiatriska störningar och medvetandestörningar påverkar personen.

Medicinering, alkohol, droger i samband med muskelkramper

En speciell grupp är kramper som uppstår till följd av användning av läkemedel. Tidigare inträffade de till exempel när man tog diuretika, som är läkemedel för dränering. Numera är det främst statiner och fibrater, som är utformade för att behandla förhöjda kolesterolnivåer.

Det bör också nämnas att muskelkramper ofta är resultatet av långvarig alkoholism. De förekommer också vid missbruk av andra substanser och muskelkramper är också vanliga vid överdosering av läkemedel (förgiftning). Ett annat fall är kramper vid svampförgiftning.