För detta symptom tänker vi främst på sjukdomar som involverar nervsystemet - hjärnskador till följd av stroke eller olycka. Orsaken kan också finnas i en infektionssjukdom. Och muskelstelhet uppstår också vid långvarig stress.
Muskelstelhet kan orsakas av en rad olika faktorer. Det kan vara en nervsjukdom eller ett problem som orsakas av en infektion.
Numera stöter vi allt oftare på muskelstelhet på grund av ihållande stress.
Mycket ofta uppstår stelhet och oförmåga att röra muskeln i samband med hjärnskador, hjärnblödning eller tumör. Ibland kan stelheten vara endast lokal. Orsaken kan vara en lokal inflammation i den nerv som innerverar muskeln.
De vanligaste orsakerna till muskelstelhet
Muskelstelhet kan bero på förlamning. Detta är en neurologisk sjukdom eller ett symtom på en annan sjukdom där en persons rörlighet och motorik är begränsad. Förlamningen kan vara ofullständig (partiell). Då kallas den pares.
Vid fullständig förlamning (paralys) sker en total förlust av rörelseförmågan och kallas plegi. Vid pares sker en minskning av muskelstyrkan, medan det vid plegi sker en fullständig förlust av muskelstyrkan.
Förlamning kan t.ex. orsakas av en virusinfektion som förstör motoneuroner och därmed begränsar deras funktion. Muskelstelhet eller förlamning kan också orsakas av bakterieinfektion, särskilt kronisk infektion.
En annan orsak kan vara en hjärnskada efter en stroke.
Stroke (slaganfall)
Stroke kallas också för plötslig stroke på grund av den snabbt uppkomna funktionsnedsättningen i hjärnan. Orsaken är att en del av hjärnan inte koagulerar på grund av att ett blodkärl täpps till, t.ex. genom trombos eller emboli. Det kallas för ischemisk stroke.
Trombos beror på åderförkalkning i ett cerebralt kärl. Embolisering uppstår när en blodpropp frigörs och täpper till ett cerebralt kärl. Oftast kommer dessa proppar från hjärtat, närmare bestämt från vänster sida. Det finns olika orsaker till detta, bland annat störningar i hjärtrytmen.
Tips: För mer information om hjärtrytmrubbningar, se artiklarna Arytmi och Snabba hjärtslag.
Orsaken kan inte bara bero på att hjärnan inte får tillräckligt med blod och syre. Det kan också bero på en blödning. Dessa blödningsepisoder kallas också hemorragiska episoder. De orsakas av att ett blodkärl i hjärnan brister. Denna bristning uppstår vid högt blodtryck eller ett kärlaneurysm.
Skador på hjärnan kan också orsakas av en huvudskada. Till exempel olika skallbensfrakturer, hjärnkontusioner, diffus axonal skada. En huvudskada kan också orsaka intrakraniell blödning.
Det finns flera typer av blödningar, t.ex:
epidural är blödning mellan skallen och dura mater.
subdural är en blödning mellan dura mater och arachnoidea. Arachnoidea är hjärnans hölje
subaraknoidal är en blödning mellan araknoidea och pia mater (det mjuka membran som täcker hjärnan)
intracerebral är blödning in i hjärnvävnaden
Vigilant koma
Ett tillstånd som kallas vigilkoma kan uppstå efter svåra trauman, men också efter hjärnskador till följd av infektion, stroke, tumör eller efter tillfällig hjärnblödning.
Andra namn är coma vigile, areaktivt vakenhetssyndrom, apaliskt syndrom eller vegetativt tillstånd. Denna allvarliga hjärnpåverkan är vanligtvis irreversibel. Personens ögon är öppna och ofrivilliga extremitetsrörelser och muskelstelhet kan förekomma.
Det saknas respons på yttre stimuli. Individen kommunicerar inte och kan ibland göra ljud. Endast primitiva reflexer som tuggning, gäspning och gripande finns kvar. Alla kognitiva funktioner är förlorade.
Cerebral pares
Cerebral pares är ett problem där muskelstelhet är vanligt förekommande. Det är en störning av central motorisk kontroll och gång. Denna sjukdom är också neurologisk till sin natur.
Den påverkar endast hjärnan och börjar visa sig i tidig barndom. Dålig samordning av rörelser och talstörningar är också typiska symtom på sjukdomen. Den vanligaste formen är den spastiska formen, som manifesteras av styva, sammandragna muskler.
Multipel skleros
Det centrala nervsystemet påverkas också av multipel skleros (på fackspråk kallad multipel skleros). Vid denna sjukdom bryts myelinhöljet i hjärnans vita substans ned. Myelinet hjälper till att överföra nervimpulser och nervretningar.
På grund av detta skadas nerverna och ledningen av impulsen, dvs. den elektriska impulsen, oåterkalleligt. Hittills är sjukdomen obotlig. Sjukdomsförloppet är varierande och individuellt. Yrsel, trötthet, synproblem och allmänna rörelsesvårigheter är också typiska.
Parkinsons sjukdom
Problem med muskelstelhet förekommer också vid Parkinsons sjukdom. Parkinsons sjukdom är en nervsjukdom. Den kännetecknas av att man förlorar förmågan att kontrollera och samordna sina rörelser. Muskelspänningar, långsam gång och psykiska problem kan också förekomma.
Vid sjukdomen sker en förlust av nervceller i mellanhjärnan och det är en degenerativ sjukdom i nervsystemet. Hälsotillståndet försämras stadigt. Den drabbar främst personer över 60 år.
Infektionssjukdomar som orsakar muskelförstelning
Vissa infektionssjukdomar kan orsaka muskelproblem, t.ex. stelkramp. Denna infektion kännetecknas av muskelstelhet och generaliserade kramper. Sjukdomens orsakande agens är bakterien Clostridium tetani.
Denna bakterie producerar ett gift som påverkar nervsystemet. På grund av detta blockeras nervimpulserna och personen kan inte kontrollera sin kropp. Lyckligtvis är sjukdomen nu relativt ovanlig på grund av utbredd vaccination i barndomen och övervaccination under livet.
Personer med hjärnhinneinflammation har också stela muskler. De första symtomen visar sig genom stelhet i musklerna i nacken, dvs. halsen. Personen kan inte böja huvudet och föra hakan nära bröstbenet.
Sjukdomen kallas hjärnhinneinflammation och förekommer i flera former. Sjukdomen orsakas av virus eller bakterier. Det är en allvarlig infektionssjukdom som obehandlad kan få allvarliga konsekvenser för hälsan. Den kan t.ex. leda till dövhet, blindhet, epilepsi eller dödsfall.
Symtom på hjärnhinneinflammation är bl.a:
huvudvärk
stela nackmuskler
ljuskänslighet (fotofobi) och ljudkänslighet (fonofobi)
kräkningar
feber
Förvirring
medvetandestörningar
ökad sömnighet
irritabilitet
hudförändringar, petekier, blåmärken, vid hjärnhinneinflammation orsakad av Neisseria meningitidis
Oidentifierad eller obehandlad borrelia kan vara en annan orsak till muskelstelhet, ledvärk och nedsatt rörlighet.
Andra orsaker till stelhet
Problem med stela muskler kan ibland orsakas av ämnesomsättningssjukdomar. Men också av andra sjukdomar som påverkar muskelvävnaden eller de nerver som innerverar muskelvävnaden.
Vid fenylketonuri ökar till exempel muskelspänningen och stelheten på grund av ansamling av fenylalanin i kroppsvätskorna. Till följd av ämnesomsättningsstörningen omvandlas inte detta ämne till tyrosin. Behandlingen sker i form av en diet och är livslång.
Muskelstelhet kan också orsakas av läkemedel. Den orsakas av en grupp läkemedel, opioiderna. Opioider är läkemedel som används för att behandla intensiv smärta. De används också inom anestesiologin. De vanligaste musklerna som påverkas av stelhet är bröst-, buk- och struphuvudmusklerna.
Har du muskelstelhet? Halsryggen?
Dagens samhälle kännetecknas av en stillasittande livsstil, minskad fysisk aktivitet och ökade stressnivåer. Långvarig stress på jobbet eller i familjen i kombination med oändligt stillasittande är vanliga orsaker till ryggbesvär.
Som en följd av detta utvecklas muskelstelhet, främst i halsryggen, nacken, men också i resten av ryggraden mellan skulderbladen och nedanför. Orsaken beror naturligtvis på felaktig hållning och brist på motion.
Eliminering av stress, korrekt hållning och även regelbunden fysisk aktivitet är nödvändig för att eliminera obekväma ryggradsproblem som stelhet och smärta. Rörelse kommer att ta hand om att stärka musklerna som ska vara stöd för skelettet.
Det finns olika läkemedel och andra preparat mot smärta, i form av tabletter eller för lokal applicering. Det är dock mest effektivt att ge kroppen fysisk aktivitet minst 3 gånger i veckan. Användning av torr värme, infralampa, biolampa, bastu, massage, wellness, avslappning är också lämpliga.
Syftet med portalen och innehållet är inte att ersätta professionella
undersökning. Innehållet är för informativa och icke-bindande ändamål
bara, inte rådgivande. Vid hälsoproblem rekommenderar vi att du söker
professionell hjälp, besöka eller kontakta en läkare eller apotekare.