Vad är en stroke? Känner du till symtom, risker och behandling?

Vid stroke finns det olika symtom som är lätta att känna igen. Cerebrovaskulära sjukdomar är den tredje vanligaste orsaken till dödsfall och funktionsnedsättning.

Tidig upptäckt och tidig behandling är kriterierna för en god prognos.

Stroke har även andra namn, t.ex. plötslig stroke, hjärninfarkt, ictus, apoplexi, slaganfall eller hjärnblödning.

Stroke och plötslig stroke går också under samlingsnamnet cerebrovaskulär sjukdom.

Stroke är den tredje vanligaste orsaken till dödsfall och funktionsnedsättning i industriländerna efter hjärtsjukdomar och cancer.

Sjukdomen är ett ekonomiskt och socialt problem även i dag, när specialistvården kommer i rätt tid och håller god standard.

Stroke definieras som:

En plötsligt insättande sjukdom som orsakas av en snabbt utvecklad fokal förlust av hjärnans funktion. Symtomen kvarstår i mer än 24 timmar eller är dödsorsaken, i vilket fall dödsfallet berodde på en vaskulär orsak.

Hjärnan är ett organ som kräver syre och socker

En konstant tillförsel av syre och socker är viktig för att hjärnan ska fungera korrekt.

Glukos (socker) är den enda energikällan för nervcellerna och hjärnan förbrukar cirka 115 g per dag. Förbrukningen är cirka 5,5 mg per 100 gram hjärnvävnad, vilket motsvarar 75 mg per minut för hela hjärnan.

Syreförbrukningen är ca 3,8 ml per 100 gram hjärnvävnad, eller 50 ml per minut för hela hjärnan. Detta motsvarar ca 15-20% av syrebehovet för hela organismen. Därför är det nödvändigt med ett konstant och tillräckligt blodflöde genom hjärnan.

Detta motsvarar 50-60 ml blod per 100 gram hjärnvävnad per minut.

Experimentellt har det visat sig att cerebral ischemi, dvs. fullständig syrebrist i hjärnan, inträffar efter cirka 2-8 sekunder. Efter 12 sekunder sker medvetslöshet, kollaps och medvetslöshet. Elektrisk aktivitet finns inte på EEG efter 30-40 sekunder.

Irreversibel hjärnskada uppstår efter 3-4 minuter. Efter 9 minuter är överlevnad inte möjlig på grund av fullständig ischemi i hjärnan.

Det enda undantaget är tillståndet av hypotermi, när hjärnans energi- och syrebehov minskar avsevärt.

Vid lokaliserad, men också vid total eller partiell anemi, försämras därför plötsligt det centrala nervsystemets funktion. Hjärnceller delar sig inte längre under livet, vilket vid långvarig anemi innebär irreversibla skador och därmed permanenta neurologiska problem.

Det finns flera typer av stroke

Plötslig stroke klassificeras efter hur den uppkommer.

Den delas in i två grundtyper, ischemisk och hemorragisk. Symtomen för båda typerna tenderar dock att vara likartade. Hur en stroke yttrar sig beror på var, i vilken omfattning och under hur lång tid blodtillförseln till hjärnvävnaden störs.

Ischemisk stroke orsakas av en blodpropp på grund av trombos, dvs. åderförkalkning i hjärnans artärer, eller en emboli av en lös trombos (blodpropp) från en annan del av kroppen och dess blockering av blod i hjärnans artärer. Cirka 80-83% av fallen är ischemiska stroke.

Hemorragisk (blödande) stroke orsakas till stor del av högt blodtryck eller av att ett skadat blodkärl brister, t.ex. vid ett aneurysm. Intracerebral blödning förekommer i cirka 15% av fallen.

Subaraknoidalblödning, som är en annan form av blödningsepisod, förekommer i cirka 5% av alla strokefall.

Tabellen visar de viktigaste underavdelningarna av stroke och några av orsakerna

Orsaken till en stroke är en störning i blodflödet och tillförseln av nödvändigt syre och näringsämnen till hjärnan.

Stroken kan orsakas av två mekanismer. Den vanligaste är blockering av ett blodkärl, en hjärnartär, och den andra varianten är blödning. Följden är utveckling av neurologiska störningar.

Ischemisk stroke

Ischemisk stroke är resultatet av en partiell eller fullständig blockering av ett blodkärl där hjärnvävnaden inte cirkulerar tillräckligt eller inte alls. Störningen av hjärnans cirkulation leder till utveckling av neurologiska problem, dvs. neurologiskt underskott.

Intensiteten och typen av symtom är direkt beroende av cirkulationsstörningens lokalisering, omfattning och totala varaktighet.

Stroke kan också yttra sig som en övergående ischemisk attack, även kallad transient ischemisk attack. Den kallas transient eftersom de neurologiska problemen försvinner helt inom 24 timmar efter symtomdebuten.

Cirka 1,9 miljoner nervceller skadas varje minut i den oläkta delen.

Tidigare användes också termen reversibelt ischemiskt neurologiskt bortfall (vars symtom försvinner inom 7 dagar). För närvarande används inte den termen, utan den har ersatts av termen övergående ischemisk attack.

Den allvarliga formen är permanent neurologiskt bortfall, dvs. hjärninfarkt.

Cirka 1/3 av de personer som drabbas av ischemisk stroke avlider inom ett år.

Cerebral ischemi är benämningen på en lokal brist på blod och näringsämnen. Denna brist leder till tillfälliga eller permanenta neurologiska skador.

Cerebral infarkt orsakas oftast av aterotrombos i stora kärl (40-60%), följt av kardioemboliska orsaker (20-30%), lakunär iktus (15-20%) och andra eller oupptäckta orsaker.

Ett annat sätt att dela upp ischemisk stroke enligt den utlösande faktorn är följande:

1. Sjukdom i de stora artärerna, till exempel på grund av ateroskleros i de stora hjärnartärerna. Kärlväggen skadas av ateroskleros, vilket hindrar blodcirkulationen.
2. Kardioembolisering, vid hjärtsjukdom och embolisering till hjärnartärerna (förmaksflimmer, hjärtinfarkt, ventilbyte, endokardit)
3. Småartärsjukdom, efterföljande engagemang av små artärer, lakunära infarkter med liten utsträckning upp till 1-1,5 cm i storlek, till exempel också på grund av obehandlad hypertoni
4. Andra orsaker, t.ex. vaskulit, vaskulopati, angiopati, genetiska sjukdomar

Stroke eller även ictus = apoplexi = slaganfall.

Hemorragisk stroke

Denna form av stroke beror på blödning.

En hjärnblödning leder till att hjärnan skadas på två sätt: dels genom att den omgivande vävnaden trycks ihop av det blod som läcker ut från det trasiga blodkärlet, dels genom att blodcirkulationen till hjärnområdet försämras, vilket innebär otillräcklig syresättning och näringstillförsel.

Det finns två typer av hemorragisk stroke.

Intracerebral blödning och subaraknoidalblödning. Denna grupp omfattar inte blödning i skallen till följd av trauma. Hemorragisk stroke är förknippad med högre hjärnskador och dödlighet än ischemisk stroke.

Cirka två tredjedelar av de drabbade dör inom ett år efter en hemorragisk stroke.

Den första typen är intracerebral blödning, dvs. blödning i hjärnans vävnad (parenkym). Den inträffar i lägre grad än ischemisk stroke, i cirka 15 procent av fallen.

Den har dock den allvarligaste förödande effekten. Det rapporteras att cirka hälften av de drabbade dör inom ett år. Hälften av dem som överlever har svåra neurologiska funktionshinder och endast 20 procent är självförsörjande.

Den andra typen av blödning är subaraknoidalblödning. Den förekommer i cirka 5% av strokefallen. I detta fall är blödningen lokaliserad mellan araknoidea och pia mater (hjärnhinnorna), in i vätskevägarna. Den beror till stor del på att ett vaskulärt aneurysm brister, upp till 85%.

Läs också om detta.

Subaraknoidalblödning kännetecknas av en hög dödlighet när den inträffar (5-10% av fallen). Subaraknoidalblödning inträffar utan uppenbar orsak eller efter en stressande händelse, vilket kan vara fysisk ansträngning eller till och med irritation. Det kan också inträffa efter hosta, nysningar eller efter avföring.

Tabellen visar de vanligaste orsakerna till stroke

Riskfaktorer som påverkar utvecklingen av stroke

Det finns riskfaktorer som direkt eller indirekt påverkar utvecklingen av cerebrovaskulär sjukdom. Dessa är antingen inflytelserika eller icke-inflytelserika.

En liten grupp av icke-kontrollerbara riskfaktorer är:

• ålder - risken ökar med stigande ålder (över 65 år)
• kön - män har en högre benägenhet att drabbas av stroke
• ras och geografiska skillnader - högre förekomst hos japaner, svenskar och finländare
• ärftlighet

Påverkbara riskfaktorer:

• arteriell hypertension
• Ateroskleros och störningar i lipidmetabolismen
• fetma
• hjärt- och kärlsjukdomar, hjärtrytmrubbningar (förmaksflimmer), klaffdefekter (klaffbyte), endokardit
• diabetes mellitus (diabetes), hyperglykemi (högt blodsocker)
• koagulopati (problem med blodets koagulering), behandling med antikoagulantia
• rökning
• alkoholism
• sömnapnésyndrom
• autoimmuna sjukdomar

Symtom på stroke är resultatet av en störning i blodcirkulationen, dvs. en störning av nervfunktionen. Neurologiska problem förekommer i både ischemiska och hemorragiska former. De liknar varandra och kan ha olika förlopp.

Symtom vid hemorragiska episoder uppträder vanligtvis mycket snabbt och ofta från fullständig hälsa.

Vid hemorragisk stroke är det vanligare med medvetandestörningar, medvetslöshet eller symtom på epilepsi. Men det är också vanligt med plötsligt uppträdande huvudvärk inom några sekunder. Varningstecken är den första huvudvärken i livet eller plötsligt uppträdande av andra neurologiska besvär, också för första gången i livet.

I vissa fall kan besvären å andra sidan vara mindre intensiva. Därför är det inte möjligt att entydigt avgöra om episoden är ischemisk eller hemorragisk. Den exakta diagnosen ställs efter en neurologisk specialistundersökning och en CT-skanning.

Vid stroke kan vilken neurologisk störning som helst uppstå. Och hur den yttrar sig beror på platsen, omfattningen och inte minst varaktigheten. Neurologen bestämmer platsen utifrån symtomen och upptagningsområdet för den enskilda artären (blodkärlet).

Symtomen beror också på vilken del av blodkärlet som problemet har uppstått i.

Exempel på strokefördelning när enskilda artärer påverkas:

• a. ophtalmice - orsakar blindhet
• a. cerebri media - ofta embolisk, orsakar nedsatt rörelse- eller talförmåga
• a. cerebri anterior - nedsatt talförmåga, nedsatt rörelseförmåga
• a. cerebri posterior - försämrad rumsuppfattning, synstörningar
• a. basilaris - extrem livsfara, nedsatt medvetande, koma
• a. carotis interna - synstörning
• a. carotis communis

De mest välkända symtomen är förmodligen nedsatt rörlighet eller tal. Nervsystemets anatomi är uppbyggd så att hjärnhalvorna korsar varandra. Ett problem i den vänstra hjärnhalvan (vänster hemisfär) visar sig som en svårighet att röra den högra extremiteten.

Extremiteten kan bli förlamad. Du kan inte känna den, du kan inte röra den. Vi har sett denna känsla, till exempel när du lägger ner armen under en längre tid i sömnen.

Förlamningen kan vara partiell, som en försvagning. Personen kan röra den övre extremiteten men kan inte hålla ett glas i handen eller greppa det alls. Styrkan i den andra extremiteten bibehålls på en normal nivå.

Kan inte röra en nedre extremitet. Kan inte stå på fötterna och faller eller drar ett ben efter sig när han/hon går. Kan inte känna ena sidan av ansiktet, läpparna (som hos tandläkaren efter injektion av bedövande läkemedel - lokalbedövning).

Ansiktsmusklerna kan också bli förlamade, vilket visar sig genom att mungiporna hänger ner.

Talet är likartat, med olika symtom beroende på var skadan sitter. Ett exempel är dysartri, där en person har nedsatt artikulation och uttalar vissa bokstäver fel, t.ex. "r".

Vid afasi kan personen förstå vad du säger men kan inte svara dig. Han eller hon bara babblar och kan inte uttala ord. Talproduktionen är nedsatt. Det kallas också expressiv afasi. En annan typ är sensorisk afasi, som är en talförståelsestörning.

Personen förstår inte alls, men förmågan att bilda ord är bevarad.

Det finns också amnestisk (anomisk) afasi, som kännetecknas av en oförmåga att minnas ett begrepp, men personen kan beskriva det på ett annat sätt. Det finns också global (total) afasi, där personen inte kan kommunicera. Detta är en fullständig förlust av kommunikationsförmåga.

Vid en stroke kan det förekomma symtom som t.ex:

• huvudvärk
• yrsel
• svårigheter att hålla balansen och att koordinera rörelser
• illamående eller kräkningar
• ökad känslighet för ljus och buller
• synstörningar (blindhet, färgblindhet, förlust av synfält, dubbelseende)
• talstörning (dysartri, afasi etc.)
• Sväljningsstörningar
• vissling i öronen eller andra ljud (tinnitus)
• känselstörningar, stickningar i kroppsdelar
• Nedsatt rörlighet
  • pares - partiell förlamning, försvagning av en extremitet
  • plegi är fullständig förlamning av
  • en extremitet (monoparesis)
  • halva kroppen (hemipares/hemiplegi)
• nedsatt medvetande
  • kortvarig medvetslöshet, dvs. kollaps
  • kvalitativ medvetandestörning (desorientering, demens, förvirring, aggressivitet, psykomotorisk rastlöshet)
  • kvantitativ medvetandestörning (somnolens, sömnighet, sopor till koma)
• kramper i kroppen, som vid ett epileptiskt anfall

Även en person utan medicinsk utbildning kan bedöma medvetande eller andning. Naturligtvis är förekomsten av stress i allvarliga situationer naturlig. I samband med stroke är det viktigt att tidigt känna igen svårigheten. Det har en primär inverkan på personens hälsa eller liv, tidig diagnos och behandling.

Det är viktigt att känna igen:

• en plötslig förlust av förmågan att röra lemmarna eller en märkbar svaghet som gör att personen inte kan röra ena sidan av kroppen
• nedsatt gångförmåga, att dra en extremitet bakom den andra
• försämrad känsel, domningar eller stickningar i halva kroppen, ansiktet
• plötsligt uppträdande desorientering, förvirring, aggressivitet
• talstörning
• synstörning, dubbelseende
• plötsligt uppträdande yrsel, förlust av balans och koordination av rörelser, fall
• intensiv huvudvärk, särskilt om den uppträder för första gången i livet, utan känd orsak eller efter fysisk ansträngning
• kollaps och nedsatt medvetande

I detta fall ska första hjälpen ges och ambulans ska tillkallas. När ambulansoperatören ringer bedömer han eller hon om det är nödvändigt och brådskande att skicka en ambulans.

Frågor från larmoperatören som är viktiga och som måste besvaras:

• adress, exakt plats för händelsen, vägledande beskrivning
• namn, särskilt viktigt för en adress i ett bostadshus
• Ålder
• medvetandetillstånd, reagerar, pratar, tittar bara, tittar på ett ställe?
• andas eller inte andas, andas snabbt, flämtar, grymtar, visslar?
• reagerar adekvat, orienterad, desorienterad?
• talet är nedsatt, förstår inte, talar inte, babblar?
• rör han sina lemmar, utför han en enkel uppgift?
• vad gör han nu, vilken position har han?
• har han ont, var har han ont?
• Har han huvudvärk, är det en långvarig huvudvärk eller är det första gången?
• hur länge har besvären varat?
• Behandlas han för diabetes, injicerar han insulin?
• Har han haft några spasmer i kroppen?
• är han inte posttraumatisk?
• har han tidigare haft en stroke?
• andra långvariga sjukdomar

Symtomen på stroke är välkända. Det är viktigt att notera medvetande, ögonkontakt, tal, rörlighet, känsel och muskelstyrka. Associerad huvudvärk, yrsel och kräkningar kan leda till misstanke om stroke.

Vilken typ av stroke det rör sig om är inte viktigt i fält. Det viktigaste är att märka besvären tidigt och snabbt få den drabbade till en specialist. Hur länge besvären varar har betydelse för resultatet av behandlingen.

Vid en ischemisk stroke är det terapeutiska fönstret och det bästa resultatet inom 3 timmar från det att den första svårigheten uppträder.

Anamnes och klinisk bild, värden på fysiologiska funktioner som blodtryck, puls är viktiga. Hos en diabetespatient är det viktigt att mäta glykemi så att stroke inte förväxlas med hypoglykemi. Transport till mottagande vårdinrättning måste följa. Där utförs en datortomografi och neurologisk undersökning.

Andra diagnostiska metoder är MRT (magnetisk resonanstomografi) och ultraljud. Stroke kan ha ett kardiellt ursprung och därför utförs EKG-, ECHO- och Holter-undersökningar. I synnerhet utförs EKG Holter för att diagnostisera en rytmstörning (förmaksflimmer) eller tryck Holter vid arteriell hypertoni, som är särskilt tydlig på natten (så kallad non-dipper-typ av patient). Detta innebär en ökad risk för ischemisk stroke och hjärtinfarkt, särskilt om en hjärtrytmstörning upptäcks.

Laboratorieblodprov tas också. Vid neurologiska problem är det viktigt att särskilja andra diagnoser som hypoglykemi och uttorkning (särskilt när det gäller små barn och äldre).

I de flesta fall är sjukdomsuppkomsten akut (snabb). När det gäller hemorragisk stroke kan det vara en kraftig början på svårigheter. En person klagar över intensiv huvudvärk, yrsel, en känsla av illamående eller kräkningar.

Samtidigt kan dessa svårigheter uppstå från fullständig hälsa och utan känd orsak.

Det kan vara omedelbart efter fysisk ansträngning, efter irritation, efter toalettbesök (avföring) eller efter samlag. Ibland dock även i vila.

Vid blödningsepisoder är kortvarig medvetslöshet, kollaps vanligt. Men också nedsatt medvetande, dåsighet, oförmåga att väcka en person när den adresseras till smärta eller koma.

Symtom på stroke är plötslig desorientering, förvirring, aggressivitet eller psykomotorisk rastlöshet. Beroende på omfattningen kan förloppet naturligtvis vara mildare och svårigheterna utvecklas under en något längre tidsperiod.

Vid ischemi (hypoxemi) uppträder också plötsligt symtom som muskelsvaghet, förlamning eller talstörningar.

Den drabbade kan beskriva domningar i en sida av kroppen eller bara halva ansiktet, läpparna. Vid förlamning av mimikmusklerna hänger bara ena mungipan. Eller så uppstår plötsliga synstörningar, dubbelseende eller förlust av synfältet.

Att falla åt sidan och inte kunna gå är märkbart hos personer som inte tidigare har haft problem med rörligheten.

Tips: Viktiga frågor och varningssignaler vid huvudvärk beskrivs i en artikel i tidningen Headache in Pregnancy.

De många olika symtomen och sjukdomsförloppet kan inte sammanfattas i ett typiskt exempel. Därför får inte några neurologiska svårigheter försummas.

Omedelbar undersökning rekommenderas när de inträffar, särskilt med den snabba uppkomsten av svårigheter som aldrig har inträffat i personens liv.

Odporúčame:

Certifikovaný, overený a bezpečný výživový doplnok na prírodnej báze. Je účinne nápomocný pacientom po ischemickej, alebo hemoragickej cievnej mozgovej príhode a po traumatickom poranení mozgu k opätovnému dosiahnutiu nezávislosti v každodennom živote. Obsahuje vyvážený komplex synergicky pôsobiacich zložiek, ktoré priaznivo podporujú rehabilitačný proces.

Na základe schválenia Európskej komisie č. 1924/2006 o výživových a zdravotných tvrdeniach, konkrétne zložky produktu Cerebrinol®:

• prispievajú k adaptogénnej aktivite,
• normalizujú činnosť nervového systému,
• prispievajú k normálnej funkcii krvného systému,
• zabezpečujú transport kyslíka,
• prispievajú k normálnej činnosti cievnej sústavy
• inhibitujú tvorbu tukového tkaniva.

Cerebrinol® je schválený a registrovaný Úradom verejného zdravotníctva SR a preverený nezávislým akreditovaným laboratóriom. Komplexnosť jeho zloženia a s ňou súvisiace najširšie spektrum synergických účinkov prispievajú k obnove nezávislosti v aktivitách každodenného života.

Zobraziť podrobnosti o produkte - TU

Text ODPORÚČAME bol dodaný reklamným klientom, nejde o autorský text Zdravoteka.sk. Za text zodpovedá klient.