Aspergers syndrom och dess behandling. Är medicinering nödvändig?
Aspergers syndrom är en genetisk utvecklingsstörning i den högra hjärnhalvan med neurologiska och psykiatriska symtom som inte kan botas.
Den goda nyheten är dock att personer med detta tillstånd kan leva fullvärdiga liv.
- Livet för en person med Aspergers syndrom påverkas i hög grad av inlärning och utbildning, social interaktion och korrekt kommunikation.
- vissa symtom kan kontrolleras med medicinering
Kognitiv och beteendeinriktad behandlingsform
Tidigare erfarenheter visar tydligt att lämplig utbildning och träning har minskat oönskade manifestationer hos de flesta patienter och förbättrat socialisering och kommunikation med omgivningen.
Behandlingen ges vanligtvis av en psykiater som är specialiserad på dessa störningar.
- Psykiatern måste kunna observera väl
- kunna lyssna tålmodigt och intressera sig för patientens problem
- samtalet handlar vanligtvis om det som patienten är intresserad av
- kommunikationen måste vara tydlig och sammanhängande
- patienten måste ges tillräckligt med tid för att förstå vad som sägs
- empati hjälper psykiatern att känna igen och hantera negativa känslor och andra negativa uttryck
- utbildar patienten i social interaktion och kommunikation
- hjälper patienten att lättare integreras i samhället
Psykologiskt stöd och träning förbättrar patientens tillstånd, och symtomen minskar också med åldern. Sociala och kommunikativa svårigheter kvarstår vanligtvis i vuxen ålder.
Farmakologisk behandling av vissa symtom
Farmakologiska behandlingar används för att bekämpa till exempel ångest, depression, sömnstörningar, explosivitet eller aggression.
Främst används antidepressiva och neuroleptika.
Behandlingen syftar också till att minska tvångsmässiga eller repetitiva rutiner, t.ex. beteendemönster, och förbättra kommunikationsförmågan och motorisk klumpighet.