Behandling av näthinneavlossning: läkemedel eller invasiv metod?

Hur framgångsrik behandlingen blir beror direkt på om näthinneavlossning upptäcks tidigt. I vilket fall som helst måste ingreppet göras så snart som möjligt, annars finns det risk för permanent synnedsättning och till och med blindhet.

Naturligtvis faktorer som:

tidpunkten för och varaktigheten av näthinneavlossning
skadans omfattning
platsen för avlägsnandet
personens ålder
förekomst och grad av närsynthet (sämre resultat för dioptrar större än -6)

Flera tekniker används därefter i behandlingen. Exempel är laserbehandling av sprickan, kryoretinopexi eller fyllning. Kärnan i det kirurgiska ingreppet är att stänga näthinnesprickan.

Det finns två grundläggande tillvägagångssätt, nämligen externt och internt.

När det gäller den externa metoden utförs en fyllning (episkleral fyllning) eller serclage (vid flera näthinnehål). Principen är att ögonvitan (sclera) välvs inåt. Ögonlagren pressas därmed samman, vilket begränsar avlossningen.

Grundprincipen är att ett silikonmaterial från utsidan av ögat utövar ett tryck på skleran. Vid multipla lesioner appliceras ett skleralspänne som omsluter ögat med undantag för det område som är avsett för ljusinsläpp. Spännet utövar ett tryck som ett bälte.

Minimalt invasiva metoder inkluderar laser (fotokoagulation). Lasern används för att bränna ett hål/tår genom ögats näthinna. Detta orsakar ärrbildning och svetsar näthinnan till den underliggande vävnaden. Frysning (kryoretinopexi) använder en låg temperatur som appliceras med en sond, vilket också skapar ett ärr och fäster näthinnan till ögonväggen.

Detta förhindrar att skadorna på näthinnan och synen utvecklas.

Grunden för den interna metoden är en vitrektomi, dvs. avlägsnande av glaskroppen och behandling av näthinnan. Utrymmet fylls sedan med silikonolja (eller gas vid pneumatisk retinopexi) för att ersätta glaskroppens funktion. Näthinnan pressas på detta sätt mot åderhinnan.

Efter operationen sker läkning och återhämtning och hela processen tar flera månader.

På grund av sjukdomens form är det ibland nödvändigt att paketera ingreppet och i vissa fall sker inte den återhämtning som krävs. Synen korrigeras, men den slutliga synskärpan kanske inte är i samma tillstånd som före sjukdomen.