Behandling av lunginflammation - läkemedel, antibiotika, antivirala medel, inhalation?

Beroende på diagnos och undersökning behandlas lunginflammation enligt patientens allmäntillstånd. Hos personer med nedsatt immunförsvar, barn och äldre behandlas lunginflammation vanligtvis under sjukhusvistelse. Om det uppstår komplikationer med andningen eller problem med andra vitala funktioner är inläggning på en intensivvårdsavdelning nödvändig.

I de flesta fall följs den initiala diagnosen av lunginflammation, oavsett orsakssamband, av antibiotikabehandling. I de flesta fall är lunginflammationen av bakteriellt ursprung, vilket täcks av den initiala antibiotikabehandlingen.

I de allra flesta fall är antibiotikabehandling grundbehandlingen. Om laboratorietester visar bakteriell inflammation fortsätter antibiotikabehandlingen. I samband med testerna bestäms också antibiotikakänsligheten för att avgöra vilken grupp av aktiva substanser som är lämplig.

Komplicerade infektioner av viralt ursprung behandlas genom administrering av antivirala läkemedel. Om infektionen är mykotisk sätts antimykotisk behandling in. Vid icke-infektiöst ursprung av lunginflammation används kortikosteroider oftast för behandling.

Dessutom ges läkemedel mot associerade symtom. Till exempel används antipyretika för att sänka febern. Slemlösande medel och mukolytika används för att underlätta upphostningen och lösa upp slem. Hostdämpande medel används mot torrhosta. Analgetika används mot smärta.

Nebuliseringsterapi, dvs. inandning av små mängder läkemedel, är också lämpligt. På sjukhus kan syrgasinhalation användas vid behov. Behandlingen varar vanligtvis mellan 1 och 3 veckor, beroende på typen av inflammation och det allmänna sjukdomsförloppet.

Det krävs också regelbundna åtgärder, t.ex. sängvila, rökstopp och alkoholstopp. Det är viktigt att dricka tillräckligt för att förhindra uttorkning, vilket är särskilt viktigt hos barn. Det är också viktigt att få i sig tillräckligt med energi samt vitaminer och mineraler.

Vid misstanke om lunginflammation rekommenderas en omedelbar professionell undersökning. Förloppet kan vara akut (plötsligt). Detta kan också innebära en snabb försämring av tillståndet och ett hot mot hälsan. I vilket fall som helst rekommenderas inte hembehandling av lunginflammation och väntan på förbättring av problemet. Det finns risk för allvarliga komplikationer.

Konvalescens (återhämtning och läkning) kan ta flera veckor efter sjukdomen. Under dessa veckor kan personen känna sig trött, svag, utmattad och olämplig, även efter lågintensiv ansträngning. Naturligtvis beror detta också på förloppet och komplikationerna som följde med sjukdomen.